Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1867, sida 2

här ryktbara storheter för tillfället, och en rättegång pågår som bäst angående Adlöfska skatten, som för 4 månader ännu ej är inbetald. Alla känna, att båda enkorna äro s. k. ,bulvaner för en stor bränvinspatron, och hvad särskildt! Adlöf beträffar, så är hon aldrig att träffa, utan gå alla affärer genom förlagsmannen. Nu hände sig icke bättre häromdagen, än att vederbörande funno lämpligt indrifva sin skatt medelst utmätning, och denna lärer erbjudit de mest komiska scener, som man gerna vill skåda. Sedan manl, kommit till lokalen, för att taga dervarande lager i mät, fann man denna stängd och detta med dyrkfria lås. Flera af Vulcani söner pröfvade sina krafter på bränvinspatronens lås, men utan framgång, hvar-. före andra medel användes, som ledde tilll. önskadt resultat, och man kom lyckligen och väl in. Men uti den natten singo del intet, — ty cirka 300 rdrs lager var ju. detsamma som alls ingenting, då det gällde. att taga ut tusental. De komiska scenerna; förekommo isynnerhet under vederböran-. des försök att komma in, då en känd tidningsredaktör, med ord och åthäfvor, så förolämpade rättstjenarne, att han i dag! ståndar till ansvar inför rådhusrätten, anklagad att hafva velat hindra lagens handtlangare att fullgöra sin pligt och dessutom hotat att skjuta åtskilliga personer. Det Sundvallsonska kotteriet var temligen starkt representeradt vid utmätningen, men ingen mer än boktryckaren sjelf lärer förgått sig. Och så kan en kommunalman, en stadsfullmäktig förgå sig, att han vill! ställa sig i uppenbar strid mot hvad lag och rätt bjuda! Den andra mera pikanta tilldragelsen var den, att två poliskonstaplar blefvo innestängde på gården och fingo der patrullera hela natten, och för alla deras bultningar och utkomstförsök slog hela huset döförat till. Emellertidj står saken nu så, att man ej fått några! penningar eller penningars värde till mer än ofvannämnda belopp (300 rdr). Att stänga och fordra konkurs skulle tjena till ingenting, hvarföre man lärer hittat på den utvägen att i boden eller försäljningsmagasinet postera tvenne poliskonstaplar, som skola lägga beslag på allt bränvin, som inköpes, och så tror man sig långsamt men säkert komma åt den resterande skatten. Detta är det s. k. andra Adlöfska målet. Det första som afhandlade frågan, huruvida enkan Adlöf egde rättighet att i Upsala idka utskänkning, är ännu ej utageradt. Enkan Adlöf eger nemligen sedan gammalt en af staden gifven försäkran om utminuteringsrättighet. Då nu det nya bränvinsbolaget upprättades, ville man fråntaga henne denna rättighet, hvarföre hon klagade för härvarande vederbörlig myndighet, som gaf afslag på hennes klagan, hvilket föranledde henne gå till Svea hofrätt, der hon vann och ögonblickligen derefter öppnade sin rörelse. Motparterna voro dock icke nöjda med hofrättens dom, utan ligga nu deras handlingar hos högsta domstolen; åtminstone är det ännu ej bekant att resolution derå är kommen. Emellertid i tyckes det vara ett intrassladt mål, och troligen komma i den instans, der frågan nu är, meningarne att bli delade, såsom de varit det här man och man emellan. Nog synes enkan hafva rätten : på sin sida, då hon kan uppvisa ett sädant dokument, som hon eger, utfärdadt af legal myndighet. Emellertid kunde man anse det vara otroligt, att i en så liten stad som Upsala, utom bränvinsbolaget, tvenne så stora , bränvinsfixmor kunna hålla sig uppe, men de icke allenast göra detta, utan, efter hvad det påstås, skall utskänkningen långt öfverstiga det belopp, för hvilket de skatta. Enkan Forsbom har emellertid ,,dragit öronen åt ; sig, och det förljudes att hon kommer ; att stänga, tills stormen gått öfver. En-J. kan Adlöf är beskattad för den nätta! qvantiteten af 3,000 kannors utskänkning och 32,000 kannors utminutering, och enkan Forsbom för samma kanntal utskänkning och 46,000 kannors utminutering, hvilket gör den lilla summan af 21,900 rdr i skatt! Redan den siste September skulle halfårsskatten, med 10,950 rdr, varit inbetald, men kunde då ej få erläggas, emedan man var i ovisshet om huruvida taxeringseller pröfningskomitöens beslut skulle ligga till grund för densamma. Upsala studentkårs och stadens skarp( ( ( 1 skyttar voro i gär afton samlade till en enkel kollation på Gillesalen i anledning S 0 ö 8 af den prisutdelning, som egt rum på slotts-borggården. De båda högsta priserna, tvenne Remington-gevär, vunnos af studenterna af Smålands nation G. E. Ringius och W. K. Lemchen, samt det tredje, en revolver, af fabrikör Carlsson. Flera andra priser, såsom renslar och dylikt, utdelades till öfriga pristagare, allt s föregånget af ett tal af befälhafvaren, öf-l verstelöjtnant Lagerbring, om gevärets hi-If storia och den roll det spelat i vårt år-k hundrade. Under aftonen druckos skålar sfför H. M:t konungen, för befälhafvaren, I för pristagarne, för bestyrelsen m. fl., och under en angenäm sinnesstämning bland dade sig de glada grupperna med hvarAndra, under ypperlig musik, utförd af : stadens skarpskyttar. Festen slutade långt 1 efter midnatt, och alla deltagarne, som lat tvefeg ma 150 varna s g4 dT