N UTRIKES. ITALIEN. De flesta af de sednaste telegram från Florens och Paris vittna om spänning, som för närvarande råder lan kabinetten derstädes. Ännu förspi ingenting om de beslut, som fattats i franska ministerråd, som i Thorsdags I i S:t Cloud, men de officiösa franska ningarne uttala sig på ett sätt, som i tyder, det Frankrike icke skall tillåta gon besättning i påfvestaten af kor Viktor Emamuels trupper, samt i nö är beredt att sjelft uppträda till sh för Septemberkonventionen. Statsn stern Iouhers organ, ,Patrie, innell den 17 dennes en artikel om rome frågan, i hvilken medgifves, att Ra gifvit ett bevis på energi genom Gar dis arrestering, men beklagar tillika, kabinettet i Florens , efter denna ki ansträngning visat en tilltagande sva mot insurrektionen, så att man, tadt de 50,000 man italienska trup som finnas vid Kyrkostatens gränsoi visat sig vara ur stånd att kufva ni beväpnade insurgentband. Det gälle att taga ett raskt beslut. Detta ålä icke blott af Italiens ära, utan äfve Frankrikes underskrift under Septem traktaten. Om regeringen i Florens v ligen icke är stark nog att undertr. rörelsen, så är den skyldig att söka Fr: rikes understöd. Antingen måste det lienska kabinettet i förening med Fr: rike upprätthålla Septemberkonventio eller också skall Frankrike ensamt ri Rom och Italien från republikens anarkiens farork. Detta synes nästan stämdt tyda på, att beslutet om R eventuella besättande af franska tru — såsom uppgifvits — redan varit t i Biarritz, samt att ministerrådet i Cloud endast varit sammankalladt för underkasta situationen en ytterligare kussion. Att man i Paris betraktar s ningen som mycket kritisk, framgår den omständigheten, att rentes ned till 66,70 (den 15 dennes gällde de 68 I en skrifvelse från den franska huf staden till ,, Köln. Zeit. af den 16 de heter det: , Mycket inflytelserika pers bestorma kejsaren och Rouher, för förmå dem att låta den pansaroch tr portflotta, som ligger i Toulons ha oförtöfvadt afgå till Civita-Vecchia 12,000 man landstigningstrupper. döljer nu icke längre för sig sjelf, att surrektionen för hvarje ögonblick vinr kraft och utsträckning, trots de offici underrättelser, som förneka rubbande den allmänna ordningen i Rom och ti ten deromkring. Franska regeringer i hög grad villrådig och vacklande; lemnar ett beslut för att taga ett an Det är ett faktum, att förberedelser: Toulon äro sådane, att ordern om att till sjös kan genast utföras. Lika afgjär, att de berättelser, som inträffa till l varande utrikesminister från de tal franska agenter, som uppehålla sig italienska halfön, mer och mer gå ut att beskylla italicnska regeringen för tydighet. D: å våstås i dessa berättel att de itali nsba trupperna visserligen bakavisa vip.ude band vid gränsen hindra dem att intränga i Kyrkosta men att de låta insurgenterna obehindi slippa igenom med vapen och bagage snart de en och en infinna sig. Att gon sanning ligger till grund för d påstående framgår icke blott af kard Antonellis rundskrifvelse, utan äfven det obestridliga faktum, att insurgente i provinserna Viterbo och Frosinone ständigt tilltaga i antal och redan nu g de päsliga trupperna mycket att best: Frankrike lärer hafva riktat mycket varsamma föreställningar i detta afsec till kabinettet i Florens, som tillbakav desamma såsom ogrundade. Om det rikala hofpartiet i kejsarens omgift vinner öfverhand, och franska flottan vc ligen blir afsänd till Civita-Vecchia, förestå utan tvifvel högst vådliga kon ter, och naturligtvis har Ratazzi.i så knappast annat val än att låta bes påfvestaten. Det sätt, hvarpå de oficiösa fran tidningarne yttra sig om den romer frågan, har naturligtvis framkallat n ken färhifftring inam iItalionela nrac: