Blandade ämnen. Ännu ett nödfödoämne. I finska tidningar läses: Asklafven (lichen fraxincus, finska puuntakku) växer nästan på alla löfträd, ehuru icke särdeles mnigt på något enda. Den växer i klasar såunda, att ifrån roten, som fäster sig i trädets bark, utbreda sig blad, några af ända till ett qvarters längd, de öfriga kortare, än helbräddade, än tvåeller tredelta, så breda som ett band, hårdaktiga, så att de lätt brytas. Såsom torra äro de ljuseller gulgröna, men i fuktigt eller vått tillstånd gröna. Det öfversta skalet är hårdt, omgifvet af nätlika, ljusa ränder, och med likadana ränder äro äfven bladflikarna kantade. Då lafvens blad afbrytes, ser dess inre mjöligt ut. På bladens utsida finnas i mängd fröhus, hvilka ofvanifrån se ut som trattar, men småningom utvidga sig och bli kupiga, med ett ojemnt, skrofligt skal, som stundom är svart till färgen. Laf