Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1867, sida 2

förbindelse häremellan och London, upp? kom i Lördags vid middagstiden till Uddevalla hamn. Det har sedan dess lossat medhafda 4,500 tunnor stenkol och lastas nu med stångjern och trävaror, för att om Thorsdagen afgå. — Detta är troligen den första last af jern från Vermland, som härifrån utskeppats sedan Trollhättekanalens öppnande. Isen är nu bruten, och genom den öppnade passagen skall nog mycket af samma slag söka sin väg. — Insamling till norrländningarne. Norra Ryrs församling beslöt sistl. Söndag att till de nödlidande i Norrland sammanskjuta 1 tunna hafre pr hemman att levereras på Fredag. Dessutom åtogo sig personer att insamla kontanta bidrag. — Med Bäfve församling hade öfversten Nauckhoff för vinnande af samme ändamål utsatt ett möte, som skulle hållas i dag. — Genom offer, som af kyrkoherden Welterqvist upptogs på altaret sistlidne öndag, insamlades till de nödlidande i Norrland i Tossene kyrka 226 rdr och i Askums 136 rdr rmt; i offret deltogo unga och gamla. — Djerf tjuf. Natten till d. 2 dennes ; från bonden Bernt Eliasson i de, Ödsmäls socken, ett stokreatur. Härmed var dock tjufven ej nöjd, utan, då han säkerligen var dålig ryttare, tillegnade han sig från Leonard Andreasson i samma hemman en åksele samt slutligen från Anders Larsson i Gusseröd, Ljungs socken, en klädd och målad åkkärra. Nu var det bra förspändt och herrn begaf sig i väg, utan att sedermera hafva kunnat antriffas. — För stölden misstänkes en kringstrykande valackare, som dagen före stölden varit sedd i Odsmåls socken. — Rättelse. Uti notisen i II. T:s gårdagsnummer rörande hrr. VPillerding ck Oo:s till rådhusrätten ingifna stat hade de båda summorna inkommit under oriktiga rubriker, hvadan notisen rättas sålunda, att tillångarne uppgifvits till 1,365,941 rdr 17 öre och skulderna till 1, 617,729 rdr 24 öre. ,Schweden und die nordische Industrie-Ausstellung im Jahre 1866 är titeln på en af preussiska bergsrådet d:r H. Wedding utgifven broschyr, hvaruti författaren redogör för 1866 års industriutställning i Stockholm och för Sverges industri i allmänhet, men för dess bergverks industri isynnerhet. Större delen af broschyren lärer också vara aftryckt efter en af d:r Wedding förut i ,,Zeitschrift för das Berg-und Hättenwesen in Preussenoffentliggjord uppsats. Oaktadt författaren är specialist och gjort till sin väsendtliga uppgift att studera Sverges bergverk och metallförädlingsindustri, synes han dock hafva tagit ganska väl reda på de flesta af våra industriella förhållanden. Det är för oss svenskar föga vanligt att på främmande språk finna så vigtiga uppgifter om vårt land, som dem d:r Wedding lemnat. Hans broschyr andas derjemte mycken välvilja mot Sverge. Den börjar med en beskrifning öfver sjelfva expositionsbyggnaden, och anordningarne derinom, hvilka d:r W. mycket berömmer. Totalintrycket var särdeles angenämt, säger han: ,,man erfor i glädjande motsats till de flesta andra industriexpositioner, icke en känsla af oro till följd af brokigt virrvarr, utan ett visst, välgörande behag fyllde själen och man kunde till och med, utan att rentaf studera, med nöje vandra omkring i dessa rum. Efter en blick på Sverges geologiska beskaffenhet, öfvergår författaren till en ganska utförlig redogörelse för produkterna af bergsbruket och hytteväsendet. Han anser alla de utställda jernprofverna vara af så utmärkt beskaffenhet, att ,det knappt vore möjligt, att särskildt framhålla det ena eller andra jernverket. , Visserligen, fortfar han, hafva några jernsorter större rykte om sig, än de andra. Dannemorajernet står t. ex. alltid vida högre i pris än alla andra sorter; men detta är icke alltid beroende af qvaliteten. Till följd af den egendomliga metoden för Sverges jernbandel, hvilken ligger i händerna på ofta ganska okunniga Stockholmska agenter, (det är d:r Wedding, vi citera) , betyder vanligen stämpeln mer, än qvaliteten. Den vigtigaste grunden till en skilnad i qvalitet ligger i jernmalmens större eller mindre fosforhalt. Svenska kopparen erhåller en kompliment för sin renhet. Med anledning af de malmrika trakterna omkring Nya Kepparberget och Ramsberg, hvilka nu, i brist på kommunikationer, icke kunna tillgodogöras, anmärker författaren att anläggandet af en jernväg genom dessa trakter (Frövi-Falubanan) utan statens hjelp icke har den bästa utsigt för sig, rty det selas i allmänhet i Sverge lika mycket kapital, som företagsamhetsanda Jordbruket vidröres endast i förbigående; men vid skogsskötseln och dess produkter uppehåller sig författaren något mera. Den svenska skogsnaturen har på honom gjert ett godt intryck — ,,den erinrar ibland om Amerikas urskogar, ibland om Englands parker — och de jättelika mastträd, som förevisades vid expositionen, hafva väckt hans förvåning. I afscende på förädlingsindustrien anmärker d:r W. att ,,den företer föga sjelfständigt skapande, men imitationen af det utländska är i de flesta fall med lycka, skicklighet och riktig uppfattning afpassad efter svenska förhållanden. i afseende på maskinbyggeriet anser han dock Sverge i väsentlig mån hafva gjort sig oberoende af utlandet. Isynnerhet prisas den vid Motala förfärdigade monitor-maskinen, hvarpå arbetct , var af så tadelfri fullkomlighet, och hvars material var så felfritt, att endast en ovanligt stor sorgfällighet är i stånd att lemna någonting dylikt. Jemväl i afseende på knifsmidet och verktygstillverkningen anser d:r W. Sverge vara på god väg att göra sig oberoende af utlandet. Han grundar detta omdö