författaren vid läscöfningarne gått mycket grundligt och kanske för grundligt tillväga. Så t. ex. i I första läsöfningen, der en al (trädet) står aftecknad, har förf. anfört alla ord, som skrifvas med de två ljudtecknen a och I. I andra läsöfningen, der ett Jus står aftecknadt, finnas anförda alla ord, som kunna skrifvas med de fem ljudtecknen, barsnen nu fått lära och vidare i nästa läsestycke, der I ett ok står aftecknadt, ord, i hvilka några af de nu lärda sju ljudtecknen ingå. Ilärigenom förekomma redan i tredje läscöfningen för nybörjare svåra ord att sammansätta, såsom klack, kloka, klocka 0. 8. v. Enligt vårt förmenande böra sådane svårare ord gömmas till längre fram, så att i de sta läseöfningarne endast förekomma ord, som äro mycket enkla och lätta att uttala, hvaremot fortare böra inläras flera ljudtecken, af hvilka ett litet, för barnen underhållande läsestycke eller berättelse kan sammanfogas. Att deremot samma jord förekomma bredvid och efter hvarandra, tryckta med olika stilslag, anse vi vara riktigt och at stor vigt, emedan barnen vid jemförelser och omvexlande läsning af samma ord med olika stilar, lära lika fort alla stilarne, som en stil. i Som vi, för vinnande af ett bättre undervisningssätt, på det högsta önska denna läseboks allmännare spridning till våra småskolor, så få vi, förutom på de redan påpekade och lätt afhjelpta bristerna, äfven fästa författarens och förliggarens uppmärksamhet på de mindre omsorgsfullt utförda träsniften i boken. Det hörer till nutidens bildningssträfvanden, att äfven söka tidigt utbilda barnens formoch skönhetssinne. Detta sker verksammast, om vid åskådningsundervisningen sästes särdeles vigt vid, att sör barnens ögon endast framläggas sädane teckningar och figurer, som äro anslående för sin skönhetsoch formfulländning. Intet bör sparas, för att göra bokens yttre i detta afseende så prydligt, som möjligt. En mindre god bok, försedd med vackra teckningar, blifver lätt, genom sitt anslående yttre, föredragen! framför en bättre. C. A. R.