Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1867, sida 2

rså få omständigheter med deras herre och efter den så tarfligt klädda frun, son han visade en sådan uppmärksamhet. Äfven postmästaren hade först nyfike betraktat frun, men derefter ej vidare förundrat sig. — Gubben har alltjemt sina griller sade hans skakning på hufrudet. — Fort middag! hade domherrn beställt. Den kom genast. Han hade emellertid ännu en gång genomläst sin nicce Gisbertinas bref. — Jaså, mumlade han och liste högt: Vi hafva föredragit att resa öfver Kassel. Vi skola således icke träffa dig i Paderborn. Du får icke upptaga det illa. I Hofgeismar hoppas jag att du är före oss, så att vi finna allt arrangeradt der. Jag skrifver i största hast. Din Gisbertina. — Fru Mabler, känner ni till Shakespeares , Årgpigga? — Ja, herr domherre. — Skulle ni vilja åtaga er att tämja en dylik person? — Genom kärlek och tålamod skulle det slutligen lyckas. — Således en annan method än Shakespeares. Man ser att ni är qvinna, och en god lidande qvinna lyckas slutligen i allt, om hon inte förgås under kampen. Och det skulle ni göra gent emot min nitce. Då jag satt bredvid er i vagnen, hade jag en ide, som jag nu uppgifvit. Men vi måste ändra vår resplan. Jag se ämnade först resa med er och de andra l till. Hofgeismar, och derifrån föra er i : morgon till min Karolina. Nu för jag er lirekte till henne.