Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1867, sida 3

tinget 1 Skogsfrågan beträdda väg, samt att lika belopp under enahanda vilkor nu anslogos. Landstingets första åtgärd härvid var utseendet af ett utskott, som skulle utlåta sig härom, och äfven taga i öfvervägande lämpligaste sättet att använda den af den s. k. nödhjelpskomiten till landstinget öfverlemnade fond, utgörande 6,377 rdr 29 öre. Till ledamöter i detta s. k. skogsutskott utsägos hrr B. IH. J. Busch, J. Lyttkens, Johannes Bengtsson i Yxared, Bengt Jakobsson, Bengt Bengtsson i Boberg, Carl Hammar och Rolf Bexell. Såväl inom detta utskott som sedermera inom landstinget blefvo förenämnde s. k. nödhjelpsmedel ett tvistefrö, i det somliga vill använda dessa medel uteslutande för skogsplantering, andra, och synnerligast hr Carl Hammar, önskade att dessa medel skulle användas till anläggande af ett räddningsinstitut för vanvårdade barn, och åter andra ansågo landstinget förhindradt att använda medlen på annat sätt, än som fullt öfverensstämde med deras ursprungliga ändamål, hvilket var understöd för de at missväxten 1846 nödlidande. Sedan landstinget i anledning af dessa olika yrkanden först förklarat sig oförhindradt att utan förbehåll disponera örver dessa penningar, förkastades först förslaget om deras reserverande för ett räddningsinstitut. När man så lyckligt slutat den långa, af en massa, betänkligheter uppfyllda diskussionen angående nödhjelpsmedlen, kom man som först till skogsfrågan. Ilär förordades nu lifligt, isynnerhet af landshöfdingen, baron Alströmer, ryttm. Möller, hrr Lyttkens, Busch m. fl. ytterligare anslag till inköp af jord till skogsplantering på länets bekostnad, och anfördes såsom skäl härtör hufvudsakligen, att en dylik allmän anläggning blefve bättre vårdad och utförd, samt innebure större garantier för sitt sortbeständ, än de planteringar, som af enskilda kunna åstadkommas; att man vore bunden af föregående landstings beslut i så måtto, att de förut till jordinköp anslagna 1,000 rdr eljest skulle blifva ofruktbara och att det icke ginge an att så der upphäfva, hvad ett föregående landsting beslutat. A andra sidan androgs af bokhandlaren Zachrisson, med hvilken många instämde, att ganska litet skulle med de ringa medel, som stode landstinget till buds, kunna göras för åstadkommande af sådana länsplanteringar, som kunde utöfva något allmännare gagn. De 2,000 rdr, som högst kunde disponeras, skulle knappast räcka till en enda sådan anläggning, hvilken, väl kommen till stånd, skulle fordra ständiga och nya utgifter för vård och bevakning och för all framtid sluka summa på summa, samt dertill blitva, hvad kronoallmänningarne varit och äro, nemligen ett föremål för ständig åverkan; att det vore den enskilda verksamheten, som här isynnerhet borde uppmuntras, hvadan 1,000 rdr borde i likhet med förra året anslås tillutlåning på enahanda vilkor, som då bestämdes; att den enskilde jordegaren med ett lån af t. ex. 300 rdr kunde åstadkomma lika mycket eller mera, än länet genom 1,000 rdr, då nemligen den enskilde sjelf gör arbetet, tillsläpper jorden, samt vårdar och bevakar sin plantering. Lånet behötde han hufvudsakligen för åstadkommande af inhägnaden; frön utdelas gratis af Hushållningssällskapet. Skogsplanteringen borde blifva en del af allmogens hushållning, likasom jordbruket i öfrigt. Man borde ej binda kommande landsting vid sortgående med jordinköp. Skulle, på det att förra anslaget ej mätte blifva onyttigt, beslut om fortgående på denna bana sattas, borde inköpsmedlen tagas af den s. k. nödhjelpskassan, så att landstingsskatten icke åtminstone för detta ändamål behöfde höjas utöfver förra årets belopp, eller 5 öre på bevillningsriksdalern. Beslutet blef i enlighet med det af hrr Hammar, Lyttkens och Zachrisson formulerade förslaget, att 1,000 rdr skulle anslås till utlåning åt personer, Som förbinda sig att företaga skogsplantering å egen jord, att af låntagarne räntefritt innehafvas och efter fem års törlopp återbetalas med !; årligen; samt att utaf de s. k. nödhjelpsmedlen 1,000 rdr anslås för att tillsammans med de vid sista landsting anslagne ännu odisponerade 1,000 rdr användas till inköp af jord och skogsplantering derå. Åt den komitc, som vid sista landstinget utsågs, och hvilken berättigades att förstärka sig med ledamöter från de härader inom länet, som ej inom komitn äro representerade, uppdrogs att till nästa landsting inkomma med förslag å kostnader för inköp af jord, densammas instängning och besåning, samt för vården af blifvande plantering. Samma komitå skulle ock inkomma med berättelse, om huru de personer, som erhållit lånen, fullgjort sina skyldigheter, äfvensom upprätta och till nästa landstings bepröfvnnde och godkännande underställa köpekontrakter rörande för skogsplantering tjenlig jord. Genom detta förmedlingsbeslut är frågan om jordinköp egentligen ännu öppen, och beror det helt och hållet på nästa landsting, om det skall blifva eller icke blifva någonting deraf. Vigtiga skäl finnas både för och emot en sådan åtgärd; man har emellertid nu betänketid. At ett tredje utskott, bestående, af d:r P. M. E. Tenggren, borgm. Lundberg samt herrar A. Lundqvist, Birg. Bruhn, D. Köllerström, Carl Aron Jönsson och Magnus