Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1867, sida 3

(Från Stockholm.) Mordet å fröken Laurell. Härom hölls i Onsdags åter förhör, hvartill voro inkallade skomakaregesällen Boström, med hvilken Friberg gjorde sällskap till Drottningholm, samt Fribergs syster, hustru Wahlberg. Boström, som sade sig ha varit bekant med Friberg sedan 1858, berättade om Drottningholmsen, att Friberg först på Onsdagsmorgonen sagt till Boström att få göra sällskap, emedan, som Friberg yttrat, han behöfde ,,förlusta sig litet. Under vistelsen vid Drottningholm hade Friberg visat sig orolig samt sagt sig ha ,så rysligt konstiga känslor, att han längtade hem Friberg hade också vid 6-tiden gått landvägen tillbaka till staden. Hustru Wahlberg, hvilken bad om förlåtelse för det hon af rädsla att bli inblandad i saken icke talade sanning första gången hon hördes, fick nu åter redogöra för när Friberg på Thorsdagen kom med linnepersedlarne och silfret till Wahlbergs. Om Lördagsastonen, när Margareta Larsson blifvit häktad, hade Friberg kommit till Wahlbergs och visat sig angelägen att hustru Wahlberg skulle undanskafia några par gamla strumpor, hvilka hon köpt af Friberg och som varit bland de linnepersedlar, hvilka han åt systern utbjudit. Friberg upphemtades nu, och vid åsynen af honom svimmade systern, men han stod lika stel och kall. När systern qvicknat vid så att hon kunde utföras ur sessionsrummet, ropade hon till brodern: Tala sanning! tala sanning! Denna uppmaning inverkade lika litet på Friberg, som polismästarens allvarliga föreställningar till honom att bekänna sin delaktighet i det grofva brottet; och förklarade Friberg att han icke kunde tala sanning eller hade någonting att säga.