Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1867, sida 3

munken begaf sig till den helige fadren i Rom för att anropa honom om hjelp till fullbordandet af sin kyrka. Päfven syntes så belåten med munken, att han icke allenast uppfyllde hans önskan, utan äfven förärade honom en gyllene kalk. Vid återkomsten blef arbetet med all ifver pådrifvet. En dag saknas kalken, munken i förtviflan, roade att allt folket skulle visiteras och den hos vilken kalken fanns skulle dräpas; den brottslige, förskräckt häröfver, lyckades få kalken i munkens väska åter, och till allmän förvåning fanns den hos munken sjelf, som af det förbittrade folket fick lida det straff han sjelf föreslagit. Stället för denna blodsdoms utförande utvisas ännu i dag och har en särdeles god vattenkälla uppsprungit, der den oskyldige munkens blod flutit; källan bär ock Romfars namn. Kyrkan är en af de större i orten, med ett högt torn försedd. Invändigt storartad, försedd med mittelskepp och halfva sidoskepp, något ovanligt och som sällan träffas. Murarne i mittelskeppet äro fogstrukne och försedde med inskriptioner. De nuvarande hvalfven lära blifvit uppmurade 1427, då de förut befintliga trähvalfven voro nedruttna. De äldsta kyrkorna lära i sitt ursprungliga skick oftast haft trähvalf. Skada att sidoskeppens murar blifvit rappade och kyrkan till en del lidit af modernisering, t. ex. altaret. Altartaflan är målad af Masreliez, predikstolen är ej heller öfverensstämmande med kyrkans stil. En gammal tafla finnes med en munkbild, som säges vara Romfars. Svensk i amerikanska armten. I Svenska Amerikanaren läses: Nyligen passerade genom Chicago, på väg till Austin, Tex., löjtnant Charles Ross (Carl Rossander), en vår landsman, anställd vid 6:te kavalleriregementet. Löjtnant Ross deltog i 2:ne år i kriget mot rebellerna, derunder han i unionsarmen avancerade till öfverstelöjtnant; efter nämnde tids förlopp måste han dock återvända till Sverge för att ej dröja öfver permissionstiden. Amerika tyckes dock på honom hafva utöfvat en viss dragningskraft, enär han nu återvändt hit; och ehuru det visserligen ej hädanefter kan komma att gå så ,hett till för honom som under rebellkriget; tro vi dock att han med sin enbonpoint skall känna. det temligen ,hett der nere i Texas, så att klimatet snart drifrer honom att söka transport hit upp till dessa trakter, der han har både vänner och bekanta och derjemte en temperatur mera lik den svenska och således bättre passande för honom än det sydländskt glödande Texas. Ett dagblad af alldeles nytt slag skall i dessa dagar utkomma i Paris. Det får hvarken någon politisk eller litterär färg, och man kan nästan säga, att det likaså litet kommer att skrifvas på prosa som på Vers. Dess titel blifver ,,Carte du Jour, och dess uppgift skall blifva att dagligen meddela matsedlarne med tillhörande priser från alla restaurationer i hela Paris. Restaurationerna indelas i 2:ne klasser, de billigare och de dyrare; matsedlarne till förstnämnde klass komma att finnas på tidningens första sida och de till sistnämnda på dess andra. Tidningen utkommer kl. 2 på dagen och man kan således före middagen studera detta intressanta blad och göra sina beräkningar samt jemföra de erbjudna delikatesserna med kassans innehåll och således komma till en tillfredsställande lösning af den vigtiga frågan: ,Hvar skall jag äta middag? H. C. Andersen, som redan en gång förut i sommar gästat Paris, uppehåller sig nu åter för en kort tid derstädes och besöker flitigt verldsutställningen, hvarefter ban, enligt hvad som berättas, ämnar lemna en samling brokiga bilder af det egendomliga lif, som rör sig derstädes, iklädda den honom egendomliga genialiska form. Under sitt vistande i Paris har diktaren emottagit ett nytt bevis på, att han är känd och värderad äfven utanför sitt fäderneslands gränser, i det åtskilliga franska journalister Lördagen den 14 dennes uti en af de elegantaste lokaler i Paris hade arrangerat en festmiddag till hans ära, Under måltiden spelades ,,Den tappre Landssoldat och flera andra danska nationalmelodier, och entusiastiska skålar utbringades för Andersen, för det gåstfria Danmark, för nordisk poesi och konst o. s. v. Om konsumtionen af ostron i Newyork skrifver Newyorker-Times : Under 10 månader af året förtär Newyorks befolkning 10 gånger mera ostron i värde och 20 gånger mera i massa än al något annat slags fisk eller kött. Värdet af den årliga förbrukningen af ostron uppskattas till 44 millioner dollars (?) och från 10 till 17,000 personer äro sysselsatta med omsättningen af denna artikel.