Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1867, sida 2

ty det finnes väl ingen musikalisk menniska, som icke har honom att tacka för en glad stund, en stund af förfinadt nöje och angenäm hyila. En sådan stund var äfven representationen i Onsdags. Långtifrån att vara en opera comique i egentlig mening har Marco Spada fullt lika många allvarliga som skämtsamma ingredienser, och om de senare än tyckas oss bättre såsom kom osition, ingåfvo emellertid de förra, såsom i utförandet på ett öfverlägset sätt representerade, ett fullt Jemngodt intresse. Hr Willman skördade såsom styckets hjelte det rikligaste bifall för ett i allmänhet förträffligt återgifvande af det mycket fordrande partiet; och om fröken Harling än icke visade sig vuxen Angelas roll, egnade man emellertid hennes aktningsvärda bemödanden det erkännande, hvaraf de voro förtjenta. — Slolgosse-enercis. I Thorsdags e. m. företogs med 196 gossar från skolorna å Norrmalm en utmarsch till trakten af Djurgårdsbrunn, der exercis och manöver egde rum till kl. 7 på aftonen. Vid Djurgårdsbrunns värdshus undfägnades hela styrkan med smörgåsar och öl. — Arbelareoroligheter. 1! Dagl. Alleh. af Lördags afton läses: Man hade i går afton ett nytt bevis på oförmågan hos en del arbetare att uppfatta sin egen ställning. I skymningen inträdde nemligen på det nya maskin-vedhuggeriets gård vid Nybrohamnen ett antal arbetare, efter uppgift omkring 50 stycken, under hotelser till litvet mot maskinens egare och biträden och löfte att förstöra sjelfva maskinen, allt under den blinda tron, att denna inrättning beröfyade dem förtjenst och uppehälle, ett antagande så mycket orimligare, som vedkonsumtionen i hufvudstaden uppgår årligt till 120,000 famnar, och denna inrättning icke hinner producera mer än 6,000. Frän hotet öfvergick man snart till handling, i det hopen började slunga vedträn på maskinen och de vid densamma sysselsatta arbetarne, hvilka måste taga till flykten, sedan maskinisten med knapp nöd hunnit stoppa maskinen. Nidingsdådet fortsattes derefter under hurrarop ytterligare mot maskinen, dock lyckligtvis utan att vålla någon större skada. Sedan polis anländt och massan blifvit aflägsnad, till stor del genom en tillstädeskommen parmmätares rådichet, måste likväl arbetet för dagen inställas, hvarigenom förlust tillskyndades vedhuggeriet samt åtskilliga beställningar måste mankeras. Bland de slutligen skingrade arbetarne hördes emellertid fortfarande hotelser och löften att återkomma i ännu större antal och då verkställa en total förstöring. — DBaggböle sågverksegares åtal mott. f. öfverjägaren Lind. I A.-B. läses: Då detta mål i Måndags förekom till behandling inför Umeå rådhusrätt, uppträdde, såsom vi förut enligt ingångna telegram meddelat, såsom ombud för kärandena, inspektoren vid Baggböle sågverk Ludvig Nelzon och svaranden personligen. Sedan stämningen och den af Lind ingifna rapport, som gifvit anledning till åtalet, blifvit upplästa och hr Lind medgifvit att han till konungens befallningshafvande inlemnat rapporten, ingaf hr Lind ett skriftligt svaromål, så lydande: Till välloflige rådhusrätten i Umeå. Med anledning af den ågångna stämningen har jag för närvarande ej något annat att svara än, att den rapport, som i stämningen omförmäles, är af mig vorden inlemnad till konungens befallningshafvande i länet samt att jag bestrider att densamma innehåller några smädliga tillmälen eller falsk angifvelse af den beskaffenhet, som Baggböle sågverksegare vilja lägga mig till last. Jag bestrider, vid sådant förhållande, allt afseende å stämningen. Umeå den 16 September 1867. Gust. Er. Lind. Härefter begärde kärandeombudet en månads rådrum, på det att hufvudmännen måtte komma i tillfälle att utveckla sin talan och närmare uppgifva uti rapporten förekommande falska angifvelse eller ärekränkande tillmälen; och som svaranden ej hade något deremot att anmärka, utan berörde begiiran medgaf, aktade rådhusitlen skäligt uppskjuta målet till Mändagen den 14 nästkommande Okt. klockan 10 f. m., då parterna böra inför rådhusrätten åter sig infinna, extra öfverjägaren Lind, till undgående af honom förelagdt vite af 5 rdr rmt; och vid hvilket rättegångstillfälle kärandena böra vara beredda att sin talan i målet utveckla. — Svenska trädgårdsföreningens exposilon öppnades i Fredags kl. 4 e. m. P.-I. berättar derom: Om å ena sidan den under våren och sommaen ogynnsamma väderleken hindrat den normala itvecklingen at en mängd trådgårdsalster, åt hvilca man är van att förtjusas på denna tid af året, ch om tillfölje häraf denna utställning ej kan i fseende på matväxternas och fruktslagens antal ch yppighet mäta sig med åtskilliga af de expoitioner, som föreningen förut föranstaltat, så står ock denna i ett hänseende framom dem alla, emligen i arrangeringens behag, ja, praktfullhet. lärtill bidrager ock ganska väsendtligt den för ylika utställningar så passande lokalen, hr IIamers lilla prydliga hus nere vid Carl XIII:s torg, en lokal, hvilken, som bekant är, just har en llernad blomsterexposition att tacka för sin tillaro i det skick, hvari den nu befinner sig. Vid inträdet i denna eleganta salong träffas sat genast af en imposant och smakfull dekoraon i bakgrunden. Ömgifven af väldiga Monocoledoner (Palmer, Bananas, Majs, Philodendron, rum, Hedychium m. m.) thronar Linnes byst, amför hvilken ur en Nymphas ymnighetshorn en isk vattenstråle framsorlär öfver de blomsternyckade klippstyckena, och grupper af olika närre växter bilda täcka oaser i samden formad små gångar, randade af prydliga småväxter. På dorna derom och i hörnen resa sig andra samigar af tropiska bladväxter, dessa likasom de rra skjutande fram ur små klippor och konst