Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1867, sida 2

Hr Ordfsörånden upplöste härefter Tinet i ungefär följande ordalag: Sedan Göteborgs och Bohusläns femte lagtima andsting nu slutat sina förhandlingar, återstår ir mig endast att upplösa Tinget. Men innan ig gör detta, hembär Tag å såväl egna som Läets vägnar våra tacksägelser för de at Tinget fatide beslut och serskildt för de beslut, genom vilka Tinget ånyo ådagalagt sin omtanka för olkundervisningens befrämjande. Det är deck cke blott vi, som äro skyldiga Tinget tacksamet härför, utan äfven kommande generationer. För inin enekilda del tackar jag Landstinget jertligt för det förtroeiide, jag äfven under detta nöte fått röna och som gjort det lätt och kärt ör mig att leda dess förhandlingar. Jag tillägger mellertid, att jag, ehuru jag gerna trifves i HerLandstingsmännens krets, dock hoppas ej bli satt i den nödvändigheten att sammankalla dem ill urtima ting. Och lätom oss nu, innan vi åtskiljas, gemensamt uppå öfligt sätt uttala vår bjertliga önskan: Gud bevare Konungen och Väderneslandet! Sedan de närvarande ljudeligt instämt denna önskan, tolkade vice ordföranden kingets tacksamhet för det sätt, hvarpå Landshösdingen hr grefve Ehrensvärd ledt dess förhandlingar, samt Landstingets känslor af vördnad och tillgifvenhet för dess högt ärade och värderade Ordförande. Härefter stokiljdes Landstinget, kl. omkring 2,8 på astonen. — Det s. k. Skattemötet fortsattes i går afton å Bloms sal, dit så många personer, som salen kunde rymma, infunnit sig; för att öfvervara sörhandlingarne. Sedan prof. v. Schoults blitvit åter vald till ordförande samt litteratören AÅ. Krook och telegrafassistenten Rundqvist, uppå anmodan, åtagit sig att föra protokoll för sammanträdet, började öfverläggningarne med föredragning af den första utaf de af hrr kommiiterade föreslagna resolutioner, så lydande: . Mötet vill gifva ett uttryck åt det allvarliga missnöje med kommunalbeskättningen, hvilket förefinnes hos en stor del af stadens innevånare, icke allenast hos dem, som äro eller som befara att blifva oförmögne att bära de stigande skatterna, utan äfven hos dem, som anse rättvisan fordra en förändring af dermed sammanhängande förhållanden och som anse klokheten bjuda, att så snart som möjligt lyssna till rättvisans rösti Ordet begärdes först af Hr d:r Dickson, som tillstyrkte varmt en förändring i de nuvarande skatteförhållatidena. De, hvilkas inkomster ej öfverstiga 1,S00 rdr årligen, åtnjuta visserligen ett afdrag i bevillningen af 300 rdr, hvilket för de 4,770 personer i Göteborg, hvilkas årliga inkomster ej öfverstiga 1,S00 rdr, tillsammans utgör ett afdrag af ej mindre än 50,065 rdr, hvilka falla på de högre beskattade, men tal:n ville i alla fall förorda en ytterligare lindring. Ansåg egentliga orsaken till det nu rådande missnöjet vara den, att före nuvarande kommunalförfattning, betalade de fattigare ingenting; under de 2 första åren efter samma författnings införande, ägde en betydlig lindring rum, men efter denna tid, d. v. s. under de två sista åren, har kommunalskatten utgått efter lagens föreskrift, hvarigenom den uppnått sitt nuvarande högre belopp. Ansåg resolutionens 2:dra punkt vara affattad i en alltför socialistisk anda, då den syntes innebära, att den rike borde betala allt, och den fattige intet! Tal:n slutade sitt varma och i en upphöjd ton hållna framställning med att väcka ett amendement till kom:es förslag, hvilket sedermera under diskussionen framlades skriftligt i dess helhet, ägande följande lydelse: . Mötet, som erkänner att ett allvarligt missnöje förefinnes hos många af denna stads innevånare med dels den höga kommunalskatten och sättet för dess fördelning, som gör den ganska tryckande för den mindre bemedlade, dels den nu gällande röstberäkningen vid val till stadsfullmäktige, hvilken gör att denna institution icke kan anses utgöra ett sannt uttryck af de skattdragandes åsigter, vill härmed, till undanrödjande eller mildrande af dessa orsaker till det befintliga missnöjet, förorda följande åtgärder: 1:o Att stadsfullmäktige må söka att, genom iakttagande af den strängaste sparsamhet vid förvaltningen af kommunens medel, tillvägabringa nedsättning uti kommunalskattens nuvarande höga elopp. 2:0 Att stadsfullmäktige måtte, vid fördelningen och indrifningen af kommunalskatten, söka bereda åt den mindre bemedlade klassen all den lindring som kommunalförfattningen medgifver. 3:0 En förändring uti nu gällande bevillningsstadga, uti syftning, att det afdrag i inkomster, icke öfverstigande 1,800 rdr, som nu är medgifvet, må än vidare utsträckas. 4:0 Ändring uti 12 och 27 Ss af kommunalstadgan, rörande röstberäkningen, så att större inflytande åt personlighetsprincipen må deri inrymmas än som nu är förhållandet. Talaren anmärkte vidare, att han efter det föregående mötet blifvit offentligt beskylld, att ej fästa tillbörlig vigt vid de fattiges angelägenheter, derigenom, att han velat omintetgöra kemiterades resolution; han hade dock ej velat omintetgöra, utan endast förändra den, och hoppades, att ett 25-årigt kommunallif här i staden borde höja honom öfver dylika beskyllningar. Lektor Blomstrand tillbakavisade på det bestämdaste, att några sådana anmärkningar blifvit gjorda; sade att intet ord kan skrifvas eller talas, som ej kan misstydas, men derföre bör man väl ej afstå från ordet; meningen med detta möte har endast varit att skaffa sig rättvisa, — den fordrar man! — om också ej allas åsigter hafva I kunnat sammanjemkas i resolution. (Brave!) Hr Isberg instämde i den föregående talarens ord: han ville indela Göteborgs samhälle i 3:ne afdelningar. 1:o kapitalisten eller procentaren, 2:0 fastighetsegaren eller hyresvärden och 3:o arbetaren, — den direkte arbetaren. Kapitalisten kan höja sina räntor och få större inkomst derigenom: