0 verelmi:Ö. ej) ärenden om Snteckning af morgo ngåfvobref beh lösöreköpafbandlingar; f) frågor om bevis öfver vederhäftighet eller medellöshet; g) tvister angående egandeoch besittningsrätt till fast egendom samt om besvär och last af granne; och h) hyresoch utflyttningsmål; 2) Andra afdelningen handlägger alla till rådhusrätt hörande tvistemål, hvilka icke här förut äro hänförda till Första afdelningen; 3) Tredje afdelningen handlägger alla till rådhusrätt hörande brottmål, hvilka icke i sammanhang med mål, som tillhöra annan afdelning, böra der upptagas, eller, efter hvad här nedan bestämmes, skola af samfälld rådhusrätt behandlas; 4) Första och Andra afdelningarna tillkommer jemväl att handlägga ärenden rörande edgångar, vittnesförhör i mål vid andra domstolar eller vittnesförhör för dödsfalls skull samt sjöförklaringar, hvarvid ärendet behandlas af den afdelning, hos hvilken anmälan göres; . 5) i öfrigt eger hvardera afdelningen upptaga åtal angående bruten rättegängsfrid och mindre brott, hvilka vid samma afdelning förefalla. 4 81. I samfälld rådhusrätt handläggas frågor angående: ; a) anmälan om förslag till ordförande å andra och tredje afdelningarne: b) biträde af ledamöter från en åt annan afdelning och tillkallande af ledamot utom domstolen; c) göromålens fördelning mellan ordförande och ledamöter å rådhusrättens särskilda afdelningar; d) domstolens tjenstemäns och betjentes indelniag till tjenstgöring å afdelningarna; e) de åtal, som kunna tillhöra rådhusrätts pröfning, emot domstolens tjenstemän och betjente för fel och försummelse i utöfning af tjenst; f) ärendens upptagande vid en eller annan af afdelningarna, när mellan afdelningarna skiljaktiga meningar derom kunna uppstå; egande part härölver ej klagan föra; g) utlåtanden, infordrade af högre myndigheter och hvilka icke afse vidtagen eller underlåten domareåtgärd af afdelning; och h) tillämpning i öfrigt af denna stadga, i hvad den angår rådhusrätten, när derom mellan afdelningarna skiljaktiga åsigter uppkomma. ). Boupptecknings-och arfskiftesförrättningar ombesörjas af justitieborgmästaren och justitierådmännen; och öfriga extra förrättningar i domstolsärenden fördelas mellan samtliga rådmännen, de der ej äro ordförande å asdelning. 8 6. Magistraten, bestående af borgmästarne och samtliga rådmännen, eger samfäldt utöfva den magistraten, enligt lag och författningar, tillkommande bandläggning vid ärenden, som angå: 1) stiftande, upphäfvande eller förändring af författningar och reglementen, rörande stadens allmänna angelägenheter; 2) inrättande af nya tjenster och indragning af äldre, eller förändrad organisation af embetsverk; 3) sådana ämnen, som omförmälas i 88 60, 74 och 75 af Kongl. Förordningen, om kommunalstyrelse i stad, den 21 Mars 1862; 4) tillsättning af tjenstemän och magistratens betjente samt tjenstledighet; 5) val till offentliga befattningar, då dessa val tillkomma kommunens samtliga röstberättigade medlemmar; och 6) utlåtanden, infordrade af högre myndigheter och hvilka icke afse vidtagen eller underlåten embetsåtgörd af magistratens afdelningar. 7 Justitieborgmästaren och ledamöterna af rådhusrättens första afdelning handlägga de exekutionsärenden, hvilka, i följd af de staden i nåder förunnade privilegier, tillhöra magistraten, såsom utmätningshafvande öfver staden och dess område. En afdelning af magistraten, under ordförandeskap af handelsoch politieborgmästaren samt i öfrigt bestående af rådmännen af borgerliga klassen och de två justitierådmän, som äro ledemöter af rådhusrättens tredje afdelning, behandlar de magistratsärenden, som ej uppräknas i Så 6 och 7. Ledamöterna å; denna afdelning verkställa de yttre besigtningar och värderingar, som på magistraten ankomma. 9. Öfvergående stadganden. 1). Af nu varande borgerliga rådmännen tjenstöra två å första, två å andra och å en tredje afdelningen, intill dess, i mån af skeende afgång, deras platser inskränkas till en å hvarje afdelning. 2). Under den tid, rådmönnen af borgerliga klassen utgöra flera än tre, tjenstgöra de dock endast till detta sistnämnda antal i den i 8 omförmälda afdelning af magistraten, efter omvexling årligen. 3). De mål och ärenden, hvilka, enligt Kongl. Brefvet den 1 Februari 1867, skola från Konungens Befallningshafvande i länet samt Säfvedals häradsoch ägodelningsrätter, vid början af 1868, till rådhusrätten och magistraten öfverlemnas, fördelas emellan rådhusrätten och magistraten samt dessas afdelningar, i öfverensstämmelse med ofvanstadgade grunder. hb. Stadsfullmiiktiaes und. skrifvelse till