Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1867, sida 2

Article Image
FRANKRIKE. Frankrike och England hafva — som förut är sagdt — beslutat att för de kihnesiska farvattnen bygga enkom konstruerade kanonbåtar, som afse fart på grundt vatten, för att användas mot sjöröfrarne. Man hoppas att förmedelst dessa farkosster komma in t. o. m. i de trängsta bugter, der stora fartyg icke kunna eftersätka röfrarne. Frankrike skall ditsända fyra sådane båtar, och dessa äro redan färsdiga. I England byggas tio sådane. Hvarsdera af dem skall bestyckas med en 32pundig kanon. Antalet af fartyg i de I franska och engelska eskadrar, som äro sstationerade i de kinesiska farvattnen, kommer dock icke att förminskas. Berezowski — den polack, som i Boulogner-skogen sköt på ryske kejsaren — afskickades d. 11 d:s till Toulon, för att derifrån föras till Nya Caledonien. ENGLAND. Egarinnan af det hus på Kingsstreet vid S:t James Square, der den franske kejsaren bodde under sin vistelse i London, har på sagaden af detta hus låtit infatta en tafla med påskriften: ,, Napoleon III bodde här år 18 18. Ä ITALIEN. 5Garneta ufficiale meddelar, att förflyttandet af Manins dödliga qvarlefvor till Venedig är, med anledning af koleran, uppskjutet till våren. Från Rom berättas, att rådet till exkonungen af Neapel att begifva sig från Kyrkostaten har direkt utgått från Quirinalen, der utrikesministern residerar. Enligt den sista folkräkningen i Rom är invånarnes antal der 215,578, hvaribland äro: 30 kardinaler, 35 biskopar, 2,832 munkar, 2,215 nunnor och 2,297 prester. Af judar finnas 4,650, icke-katholska kristna endast 457. TURKIET. Från Konstantinopel skrifves: , Sultanen har, till bekräftande at sina förut asgifna förklaringar, gifvit fullständig amnesti åt alla invånarne på Kandia. Alla de, som varit invecklade i upproret och som nu återvända till sina hem, aflemna sina vapen samt lörhålla sig stilla, skola åtnjuta säkerhet och skydd. För de frivilliga har en frist blifvit utsatt till den 20 Okt., inom hvilken de på turkiska eller andra fartyg hafva rättighet att lemna ön, men fi icke, utan turkiska regeringens tillåtelse, återvända dit. De turkiska trupperna skola — för lugnets upprätthållande — qvarstanna på alla af dem besatta punkter. Sedan fristen förflutit, hafva de, som icke intilldess begagnat sig af amnestien, ingen rättighet mera dertill. Blokaden af ön skall fortsara. SPANILN. Den franska ,,Mem. dipl. förklarar, — enligt en skrifvelse från Madrid — att ovissheten om Prims vistelseort under uppresningen berodde derpå, att generalen, sedan han gifvit signalen till pronunciamento, hade begifvit sig på ett af honom befraktadt fartyg, på hvilket han i allsköns lugn färdades mellan Barcelona och Tarragona, för att afvakta, det någondera af dessa begge städer skulle salla i insurgenternas händer. Sedan Prim fick veta, att han efterspejades af ett spanskt Ö krigsskepp, begaf han sig derifrån och har verkligen varit i Gendve, ehuru han icke synes hafva deltagit i kongressförhandlingarne. PORTUGAL. Från Lissabon skrifves till . Daily News: Tilldragelserna i Spanien väcka här icke det ringaste intresse; den kloke portugisaren rycker på axlarne och önskar blott, att postoch telegrafförbindelserna icke måtte lida af eväsendet. För öfrigt är det honom temligen likgiltigt, hvilket parti, som i Spanien får ötverhand. De begge ministrarne Cazal Ribeiro och Fontes hafva gjort sig impopulära för sin förkärlek till Spanien; ty hvilket öde än må vara Portugal beskärdt — någon sympathi för Spanien eller för den iberiska enheten existerar icke här. Den blodiga vidräkningen efter det sista misslyckade upproret i Spanien har väckt allmän fasa i Portugal, och de ledande tidningarne hafva bittert tadlat drottning Isabella och hennes rådgifvare. Den portugisiska karakteron har ingenting gemensamt med den högmodige, hämndlystne spaniorens; ty lord Byrons yttranden i , Childe Haold i all ära, så ligga dock mensklighet och medlidande i portugisarnes natur. —— —ä——————— a RK DA — — Dagens post. ÖSTERRIKE. Från Briinn telegraferas den 16 dennes: Deust har på genomresan rönt ett entuiastiskt emottagande på härvarande bansård. I sitt tacksigelsetal vidrörde han, ld — —.—

18 september 1867, sida 2

Thumbnail