Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1867, sida 2

Göteborg d. 13 September. Skatt är det bidrag, som den enskilte samhällsmedlemmen lemnar till hela samhällets gemensamma behof, vare sig det mindre samhällets, kommunens, eller det större, statens. Den gemensamma välfärden är således skattens ändamål, och då den användes annorlunda, t. ex, till en eller flere individers enskilta nytta, skiljd från det helas, så är användningen oriktig, ländande till de serskilta samhällsmedlemmarnes försång, till deras försvagande och utarmande och dermed äfven i längden till samhällets eget försvagande. Skatt är alltså den betalning, som hvarje samhällsmedlem erlägger för de förmåner han (eller hon) från samhällets sida åtnjuter. Motsvara dessa förmåner de kostnader, som skatten innebär, så har man ingen rätt att klaga eller vara , missnöjd med den utgift, hvaraf man drabbas, lika litet som då förmånerna äro större än kostnaderna. Erhåller man deremot icke valuta för sina bidrag, d. ä. om skatterna användas gagnlöst och till fremmande ändamål, så är missnöjet fullt berättigadt. Det är med samhällets behof som med den enskiltes, att de; i mån af en frisk utvecklings gång, ständigt växa. Här gäller samma lag som i naturen: det kraftigt växande trädet drager vida mera näringssafter ur jorden: är det svaga och tynande. Det är ingen lätt sak, att finna den rätta lagen för samhällsbidragens, skatternas, uttagande från de enskilte. , Hvar och en bör bidraga efter sin förmäga — denna regel möter dock i tillämpnin