Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1867, sida 3

regenten hertigen af Orleans regeringstid. Fursten befallde, att man skulle icöpa honom lika många hus i Paris, reste med sina egna som han hade anspamn (han hästar); han var ej van att sofva under en annans tak. Radzivil kom till Paris och knöt en vänskaplig förbindelse med regenten. Hertigen af att se Radzivil intaga Orleans kunde ej tröttna på ofantliga qvantiteter ungerskt vin, omvexlande med det ena bräddfulla glaset bränvin efter det andra, och han var passioneradt förtjust i att se honom spela kort. Radzivil förlorade oerhörda summor, utan att det ringaste bekymra sig derom och befallde med den största kallblodighet tvenne jättestora hejdukaratt bringa honom den ena påsen full af guld efter den andra. En dag ville furst Radzivil skrifva något angeläget till sin vän regenten. Han skref, förseglade brefvet och i sin svit. Vet du, kallade på en af kosackerna sade han till hon. .m, kvar regenten bor? --,,Nej, furste! — ,, Vet du hvar Palais Royal ligger? — ,, Nej, furste! — ,,Det är detsamma, du kan fråga dig för; hvem som heldst skall visa dig det, dessutom är det endast ett steg härifrån. — Kosacken återkom bedröfvad; han hade ej kunnat sinna Palais Royal. Pursten lät honom komn na in till sig. ,,Se der, ditt djur, genom detta fönster, ser du det stora huset der? — ,Ja, furste I — ,Det är der, regenten bor; han är här liksom vår konung hos oss, förstår du det? Och detta är hans slott. Skynda dig nu. — Från samma ögonblick, som kosacken trädde ut ur huset förlorade han Palais Royal ur sigte. Han kom åny o tillbaka, utan att ha funvit regenten, i en så förtviflad sinnesstämning, att han gjorde några förberedelser till att hänga sig. Fursten var vid godt lynne. Ilan lät hemta sin intendent samt befallde honom att köpa ännu några hus och inrätta och Palais Royal. Di pade fursten mycket en passage mellan hans hus å passagen var färdig, utrobelåten. Nu måtte väl det nötet till kosack finna vägen till Palais Royal!Modernt korrektiv för fästningsfångar. Under en af de sednaste debatterna i österrikiska kammarea angående disciplinen i fängelserna anmärktes, att fångarne tycktes hafva det alltför comfortabelt, såsom t. ningar, röka tobak e stitieministern, som garne dessa triheter, med, att han funnit, ex.: att de tillätes läsa tidler cigarrer, snusa ete. Juå eget bevåg medgifvit sånförsvarade denna åtgärd dericke allenast det tidningsläsandet, utan isynnerhet begagnandet af snus och röktobak. vore det bästa medel för disciplinen inom sängelserna; och, til ade han, jag är stolt öfver att hafva infört dessa nu klandrade friheter inom de dystra murarna af våra fängelser. Sedan dessa friheter blifvit medgifna, bar rit, att subordinatior g med glädje erfaosbrotten förmirskats och att sängarne arse för e t ida högre straff att blifva