Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1867, sida 2

lerna vid Röda hafvet samt Öfra Egypen. Då kabinettet i Petersburg icke ville ngå på detta förbund, kände sig Theodor ornärmad och vände sig till vestmakterna, örsonade sig med Cameron och öfverlemmade honom en egenhändig skrifvelse till lrottning Victoria, i hvilken han erbjöd vänskap och förbund. Det var detta bref, som blef så olycksbringande för de i Abyssien bosatte europterna, och det är detta f som utgör den egentliga corpus delieti för det nu sannolikt förestående kriget. Cameron sände brefvet till engelska utrikesministören i London, men år och dag sick om, utan att svar derå erhölls. Theodor blef otålig och gick Cameron på lifvet, och den sistnämnde såg sig till slutet nödkad att begifva sig till England för att bringa saken i ordning. Efter hans ankomst dit visade det sig, att Theodors ifvelse genom något slarf bortkommit i arkiverna. Då Cameron återvände med denna underrättelse, steg raseriet hos Theodor, hvilken emellertid äfven blifvit högeligen förnärmad deröfver, att chefen för de engelska missionärerna i en resebekrifning kallat hans moder för en ,,Koussoförsiljerska (kousso är ett qvacksalfverimedel). Theodor lät nu gripa konsuln, missionären och åtta andra engelska undersåter samt har — som sagdt är — sedan den tiden nu i fyra år släpat dem omkring från fängelse till sängelse och visat sig döf mot alla anbud och anspråk från engelska regeringen, hvilkens kärlek till freden han anser som svaghet. Nu har saken emellertid skridit så framåt, att den engelska expeditionen i November eller December skall kunna landstiga i Abyssinien. Expeditionen, som utrustas i Ostindien, skall komma att bestå utaf åtta regementen pundjab-infanteri, sex regementen irreguliert kavalleri, två bataljoner infanteri och två batterier artilleri, tillsammans 10,000 man. Armåen måste föra alla sina lefnadsförnödenheter med sig, enär det icke är sannolikt, att den skulle kunna erhålla något slags proviant från de ofruktbara landsträckor, som måste genomtågas. På grund häraf och för den starka värmens skull skola de aktiva trupperna åtföljas af en oerhörd tross, bestående af icke mindre än 20,000 man samt 10,000 mulåsnor och kameler. Flera stora transportångare hafva redan afgått till Bombay, officerarne äro sända till Spanien och Mindre Asien för att uppköpa mulåsnor, och vicekonungen af Egypten är anmodad att uppköpa 6,000 kameler för engelska regeringens räkning. Detta företag har på sista tiden nästan dagligen varit föremål tör ledande artiklar i de engelska tidningarna, hvilka äro eniga om, att England icke kan afstå från sina anspråk, men tillika yttra, att hela tvisten beror på fel af de förra regeringarne. Flera insändare i , Times beskrifva klimatet i Abyssinien såsom lika förderfligt fö påerna, som klimatet vid S Afrikas vestra kust. , Timest vill lik icke riktigt tro på dessa förfärliga beskrifningar och hånvisar dessutom till, att krigen i Indien samt expeditionerna till Å sghanistan, Kabul och Bhutan hafva visat, att de framsteg, som i nyare tider skett i soldaternas utrustning taktiken, i hög grad hafva lättat militäroperationer i ett vildt och barbariskt land. För öfrigt medgifver tidningen, att expeditionen kan stöta på stora svårigheter, Specielt framkastar ,Times frågan om hvad som skall göras ifall Theodor skulle alltjemt draga sig tillbaka för de engelska trupperna, eller måhända t. o. m. alls icke visa sig. Man skall föröfrigt söka begagna expeditionen att gagna vetenskapen, och flera berömda naturforskare skola medfölja den engelske generalens stab.