Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1867, sida 2

UTRIKES, ÖSTERRIKE. I en korrespondens från Wien till ,,Indep. belge heter det: ,,Det är visst sannt, att kejsaren visar Beust mycken bevågenhet, men detta hindrar dock icke, att ministerpresidenten är temligen isolerad. Han känner icke rätt noga till sammansättningen af det österrikiska samhället; han beräknar icke noga de inflytelserika klassernas fördomar och intressen, ej heller medelklassernas demokratiska tendenser. Hans motståndare vilja draga fördel af mötet i Salzburg. Inom massorna är en allians med Frankrike icke populär; de vilja hafva fred till hvad pris som helst. Aristokratien motsätter sig denna allians af afundsjuka mot Frankrike och harm mot Napoleon. Summan af aristokratien, klereciet, armen och byråkratien hafva räckt hvarandra händerna för att underminera honom. Man bearbetar kejsaren i denna riktning, och Beust lärer ofta beklaga sig, att kejsaren ändrar sitt uppförande mot honom, så snart de äro åtskiljda några dagar. Det ger sig således, om Beust, under dessa omständigheter, i längden skall kunna hålla sig. ITALIEN. Regeringen har öfverenskommit med direktionen öfver nationalbanken, angående emissionen af kyrkogods-obligationerna, och den ene af bankdirektörernas, Bombini, resa till Paris står i sammanhang med denna affär och har företagits efter öfverenskommelse med regeringen. Den kommission, som är uppdragen att behandla frågorna om upphäfvandet af seqvestern på de dethroniserade furstarnes egendom, har bestämt, att dessa furstar — och isynnerhet exhertigen af Modena — först måste återlemna en del konstföremål, som de medtagit, innan nämnde seqvester kan upphäfvas. Exhertigen har protesterat mot detta anspråk, emedan han säger sig hafva köpt dessa konstföremål för besparingarne af sin civillista. Kommissionen godkänner likväl icke detta skäl. Till följe af de berättelser, som ingått från den kommission, som blifvit tillsatt för granskning af flottans angelägenheter, hafva åtskilliga högre marinofficerare blifvit afskedade. Från Florens skrifves till, Indep. belge: Konungen är här, och det måste säkerligen vara vigtiga skäl, som hålla honom här under den hvita jagttiden. Helt säkert är det tilldragelserna vid romerska gränsen, som är det förnämsta skälet till, att han förlängt sin härvaro. Då Garibaldi ankom till Orvieto den 28 Augusti nära midnatt, mottogs han på det mest enthusiastiska sätt af befolkningen, och staden var illuminerad. ,, Reforma meddelar en omständighet, som — i fall den är sann — är af stor betydenhet. Enligt denna tidning skulle soldaterna hatva mottagit Garibaldi med ropet: ,,Lefve Rom! Vi vilja till Rom! Om de soldater, som äro afsedda att stänga vägen till Rom för Garibaldi, helsat honom på detta sätt, så torde Septemberkonventionen blifva svår att uttöra. Generalen säges vid ett tillfälle hafva besvarat ett tal sålunda: ,,Antingen med eller utan mig, skolen I gå till Rom; det är en af de politiska nödvändigheter, som man hvarken kan hejda eller dominera. ENGLAND. Vid de stora jernverken i Blaenavon vid Abergavenny (i Syd-Wales) hafva arbetena blifvit inställda, hvarigenom 9,000 arbetare blifvit utan sysselsättning. RYSSLAND. Undersökningarne af den terräng, der f den siberiska jernbanan från Tiumen skulle sutläggas, hafva börjat. Företaget är så sstorartadt, att det vid första anblicken förekommer som en dröm. Emellertid besrör detta företag så många vigtiga intressen för Ryssland, att denna idö knappt kan öfvergifvas. TURKIET. Agitationerna i Serbien tilltaga allt mer och mer, och om den turkiska regeringen verkligen skulle komma till rätta med kKandia, så skall den snart få mycket att sgöra vid norra gränsen. Skulle det komma Ttill krig med Grekland, synes det vara ganska bestämdt, att Grekland genast skall: få en verksam allierad i Serbien. Ryska sagenter fortfara att uppreta den slaviska befolkningen, ehuru general Ignatiew i Konstantinopel gifvit de fredligaste förT säkringar. ————— —— — —