Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1867, sida 2

Article Image
verges och Norges handel å Storbritannien under är 1866. Enligt löfte återgifva vi här nedan den el af generalkonsul C. Totties konsulatserättelse, som omfattar ofvanskrifna ämne: Under sistförflutna trenne år angifvas totalvärlena af de brittiska produkter, som exporterats ill Sverge och Norge i alla nationers fartyg, att afva utgjort, som följer: År 1864. År 1865. År 1866. Fill Sverge 731294. 2 903, 307. 827,794. Norgo Å 095. 4 677,007. Å 855, 268. Lillsammans Å 1, 583, 389. Å 1, 580,314. Å1, . å att, medan totalsumman af nämnda export till le förenade rikena utvisar en stadig tillväxt, har ikväl i sistlidna års förlopp den del deraf, som elöper sig på Sverge, undergått en sörminskning, waremot 1 afseende på Norge en desto större förskkning egt rum; omständigheter, hvilka enklast orde kunna förklaras deraf, att nästföregående ret ett alldeles motsatt förhållande inträffade. för öfrigt ingå ej i dessa summor värdena utaf xXyorten i samma riktning af kolonialoch andra tederlagsvaror, hvarom uppgiften för sistlidna år innu icke blifvit tillgänglig. Oaktadt den utvidgning, som således, i enlighet med föregående uppgifter, handeln och skeppsfaren imellan Storbritannien och Irland å ena sidan samt Sverge och Norge å den andra erhöllo unler loppet af sistlidna år, är det tvifvel underkastadt, huruvida resultaten deraf varit vinstgifvande för de köpmän och skeppsredare, som dermed sysselsatt sig. Med få undantag klagades allmänt öfver låga varupris, och medan det fall i värde, som till afsalu bygd och importerad skeppsegendom undergick, lockade till många inköp af fartyg, höllo sig frakterna för det mesta på en ståndpunkt, som äfven under sådana omständigheter lemnade en osäker utsigt till förtjenst. Ett öfverflöd på skeppsrum har gjort sig bemärkt sedan en längre tid tillbaka, väsendtligen betingadt af det stora antal ångfartyg, som numera begagnas, och hvilkas snabbare resor erbjuda flerdubblad lägenhet för transport af gods. Sålunda och oaktadt det i allmänhet förökade varuutbyte, som samtidigt egt rum, har tendensen i fraktmarknaden varit till nedgående. Redan år 1865 anmärktes ett betydligt fall i frakter, och i jemförelse dermed hatva medelnoteringarna under sistlidna år ytterligare nedgått i de flesta riktningar, såsom till exempel med omkring 8 sh. sterl. pr petersb. stand. plankor från hamnarna vid Bottniska viken och 5 sh. samma mått från Göteborg, hvilket fraktsall yppade sig störst mot slutet af året. Träfrakterna från Cronstadt, Wiborg, Danzig och andra Östersjöhamnar nedgingo i liknande eller ännu större mått; spanmålsfrakterna deremot ö g ungefärligen lika med föregående årets. rakterna från brittiska Nordamerika gick det ej bättre. Ymnigheten af det skeppsrum som der förefinnes i stora fartyg af en underordnad byggnadsklass, hufvudsakligen afsedda till försäljning i Europa, erbjuder en så vidtomfattande lägenhet till timmerskeppningar, att frakterna för sådana varor som en naturlig följd deraf nedtryc kas, och det väcker förundran, att den norska skeppsfarten finner sig i stånd till att, i så stor skala som sker, konkurrera i denna frakthandel. De förluster, som det spekulativa skeppsbyggeriet i S:t Johns med flera hamnar fått vidkännss under inflytande af förlidet års konjunkturer, tyckas imellertid berättiga till en förmodan, att ifrågavarande verksamhet undergått en ansenlig inskränkning på senare tid samt till en förhoppning, att i följd deraf en mera lofvande utsigt må öppna sig för de norska timmerfartygens fraktfart från Amerika. På längre turer var det isynnerhet hemfrakterna från Medelhafvet och Svarta Ilafvet, hvilka höllo sig vid makt, medan deremot. som det nästan onndvikligen inträffar, utfrakterno till nämnda farvatten från Storbritannien jemförelsevis nedgingo. Stenkolsfrakterna till Ostindien. Kina, Amerika och Westindien voro å andra hand något bättre, medan hemfrakterna från nyssnämnda delar af verlden, efter samma regel, föllc under medelnoteringarna för det nästföregående året. Tillförseln af trävaror till Storbritanni Irland under loppet af år 1866 nådde icke i sh helhet, på vid pass 130,000 loads när, samma omAA —

6 september 1867, sida 2

Thumbnail