Ekonomiskt. Några ord om bruket af dubbelkolsyradt natron i hushållningen. Dubbelkolsyradt natron hör till de ämnen, som kemisterna kalla salter, det vill säga ämnen, bildade genom förening af en syra (här kolsyra) och en bas (här natron). Det ser ut som ett hvitt pulver, ungefär som stött raffinad. Det har en saltaktig, skarp smak och upplöser sig lätt i vatten. Det neutraliserar syror, det vill säga, det bildar med dessa ett salt, hvarigenom syrans verkan upphäfves. En annan vigtig egenskap hos natronet är, att det förmår att uppmjuka trådiga ämnen och hårda kalkhaltiga växtdelar, t. ex. bönor, ärter o. s. v. Det är i synnerhet dessa två sista egenskaper hos natronet, som naturvetenskapen på den sista tiden har vetat låta träda i den praktiska hushållningens tjenst och der gifva natronet en plats af icke ringa betydenhet. En sann hjelp i nöden är det mången gång för husmodren, som ofta råkar i den största förlägenhet, när kökstomten en varm sommardag riktigt drifver sitt spel, när mjölken börjar surna, när grädden vill skära sig, och ingen annan mjölk eller grädde står att erhålla. Litet natron är då det bästa hjelpmedlet. Mjölksyran, som börjat utveckla sig af mjölksockret, och derigenom börjat göra denna sur, neutraliseras, och mjölken kan kokas utan att ysta sig och kan icke skiljas från annan söt mjölk. Smörsyran och de andra syrerna, som göra grädden sur och kommer denna att skära sig, när den kokas, ingå med natronet en liknande förening och förlora sin verkan. När smöret blifvit bärskt och illasmakande, vållas detta genom utvecklingen af liknande syror. Om smöret blir tvättadt i en natronupplösning, blir det lika välsmakande som någonsin förut. Andra födoämnen, som i sommarvärmen också iro utsatta för att surna, t. ex. buljong, kunna hindras derifrån genom tillsats af litet natron. Också till att göra surt öl välsmakande, till att klara kaffe, som derigenom äfven synes bli starkare, till tvättning af surnade koppar o. s. v. begagnas natron i mängd. En annan icke oväsentlig fördel med natron är len, att det kan begagnas som besparingsmedel för socker vid tillagning af sura saker, t. ex. soppor af frukt, bär o. s. v., liksom vid alla andra rätter, hvilkas naturliga syrmängd ofta fordrar en myckenhet socker utan att de derför förlora sin syrlighet. Litet natron neutraliserar äppelsyran och de öfriga syrorna och gör blott en bråkdel af det eljest begagnade sockret nödvändig. Den nytta, som man kan draga af natronets upplösande, uppmjukande verkan, är icke mindre. Många grönsaker, såsom kålhufvuden, bönor, 0. 8. v., eller rotfrukter, t. ex. kålrötter, innehålla ofta sega trådar, som oaktadt stark kokning icke vilja bli mjuka. Tillsätter man litet natron, så skola de mycket hastigt uppmjukas och äfven antaga en angenämare smak. Lika god verkan gör natron, när man kokar kött af gamla kreatur, hvilket ofta, ångtifrån att bli mörare, tvärtom blir desto hårlare och segare, ju längre det kokas. Kort sagdt, de ändamål, till hvilka detta medel kan begagnas, äro utomordentligt mångfaldiga och förekomma så till sägandes dagligen. Det vinner lerför ock mer och mer insteg i hvarje gren af hushållningen. Då det nu ej heller är skadligt ör helsan, såsom händelsen är med så många anIra ämnen, som i olika slags ändamål begagnas i köket för att gifva vår mat eller dryck en eller innan eljest oupphinnelig egenskap, och då det lessutom är billigt och af den orsaken sällan föralskas, så borde det icke saknas i något hushåll, utan i hvarje välordnadt kök ha sin plats liksom salt, peppar och andra oumbärliga medel. (Illustr. Tidn.)