Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1867, sida 3

och buteljer, som efter fyllningen ställas i ångeller vattenbad till dess saften uppvärmts till kokhetta samt derpå genas: korkas och sedermera förvaras i liggande ställning, så erhålles en sirup eller saft, som eger den behagligaste och renaste fruktsmak och som håller sig god under snart sagdt obegränsadt lång tid. Får saften stå en längre tid, så börjar efter omkring 5 dygn bildning af mögeltrådar, hvarjemte jäsning med kolsyrutveckling inträder. Saften har nu förlorat den klarhet, som den under första perioden innehar, ech filtrerar trögt. För att kunna användas, bör den, efter silning, uppvärmas och hållas i kokning några minuter, fyllas på stora kärl och lemnas 5—6 dygn för att till bottnen afsätta de genom kokning dödade svampoch alg-porerna. Försigtigt afhälld eller afsifonerad från bottensaften låter den lätt filtrera sig. Fylld på buteljer och behandlad som ofvan är nämndt, kan den hålla sig under ett par år; men den är aldrig så fin som den förstnämnda och bekommer stundom något främmande i smak och lukt. Försummar man att vid börjande jäsning uppkoka saften, och nöjer sig endast med silning, bildar sig eupphörligt mer och mer mögel-porer; smak, lukt och färg försvinna allt mer. Den är då oanvändbar. Efter denna beskrifning bör man alltid kunna bereda en god hallonsaft, om man 1:0 förarbetar isk och rensad frukt; 2:o aktger på tidpunkten ör saftens klaroch tunnblifvande samt den på dess yta bildade sammanhängande kaka (pels).