Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1867, sida 3

Jans sörsvar. Ehuru regeringen 1 Wasumgton tå början syntes rådlös och vanmäktig, vaknade ho snart ur sin letargi och tog raskt sina mått oc steg, för att återställa ordningen. Tbland andr åtgärder som beslöts var äfven att återeröfra New Orleans, hvilken stad var en af rebellionens härda och just derför väl beredd på ett anfall. Fö detta ändamål utrustades en landtoch sjöstyrks och Farragut utnämndes till chef för den sednarc Svårigheterna voro många och stora, men med si klokhet och sitt mod öfvervann han dem och his sade snart Förenta Staternas flagg i New-Orleans Det blefve för vidlyitigt att ens i korthet omnämn de många svära strider han hade att utkämpa så väl före som efter denna framgång, hvarför vi för bigå dem och endast meddela några ord om stri den i Mobile Bay den 5 Augusti 1864, under hvil ken strid han med sina opansrade träfartyg och . endast några få monitorer torcerade sig förbi sien dens fästningar, tystade åtskilliga af dem, och slut ligen eröfrade det pansarklädda fartyget Tenesse Lika med engelsmännens Nelson syntes Farragu alltid hafva för regel att vid förberedelserna til ett anfall iakttaga den noggrannaste forsigtighet och omtanka, men att vid utförandet utan hänsyn till tarorna med det mest oförvägna mod kasta sig djerft öfver fienden. Kanske mer än någonsin visade han detta vid Mobile. Anordningarne vid ifrågavarande tillfälle förtjena att nämnas. IIans order till flottan voro: tag ned från masterna alla mindre rår och stänger; barrikadera styrinrättningen och rorsmännen med hoprullade segel och hängmattor; betäck däcket öfver maskineriet med ankarkettingar och sandsäckar till skydd mot vertikal eld; fäng ankarkettingar utanpå skeppssidorna; förflytta alla båtar från styrbords-sidan (den sidan som måste visas mot fästningarre) till babord och nedfira såväl dem som de öfriga båtarne i vattnet; fastsurra fartygen två och två i bröst med hvarandra, men monitorerna skola gå ensamma och hålla sig på en linie närmast fästningarne m. m. Derjemte tillade han: min mening är att icke börja skjutningen förrän tätt invid fästningarne, men om fästningarne börja elden att då genast besvara den; sam: att om ett fartyg blir sönderskjutet och ur stånd att fortsötta striden, skall dock dess sidokamrat föra det förbi fästningarne, men om någon icke förmår släpa sin kamrat med sig, måste de närmaste af de öfriga fartygen akterom komma till hjelp; ty icke något fartyg får draga sig tillbaka ur striden. Den 5 Augusti, straxt före soluppgången, hissade han signal att lätta ar karet och att gå in mot fienden. Hans eget flaggskepp Hartford var det andra i ordningen näst efter Brooklyn, hvilken sednare ej blott i följd af sina gröfre kanoner måste bli ledare, utan fastmer derföre att framför dess bog var en inrättning för act undanskjuta undervattensminor och andra hinder. Farrågut kunde icke dölja sitt missnöje med att åt en annan afstå förmånen att bli flottans ledare, men yttrade såsom en tröst: ,,Flaggskeppet kommer i alla händelser att ådraga sig fiendens häftigaste eld. Flottan var snart i rörelse, och kl. half 8 lossades från monitorn Tecumseh, som var främst, första skottet. Elden blef snart allmän. Farragut hade låtit fastbinda sig uppe i stormasten på sitt fartyg, för att ofvan krutröken ha en bättre öfversigt. Just som de voro nära tvärs för fiendens värsta eld och då luften skallade af en oafbruten kanonad, såg han Brooklyn, som gick främst, stoppa farten och börja backa, och i och med detsamma ropade en utkik högre opp på toppen att Tecumseh sjönk samt att framför Brooklyn och flottan syntes på vattnet en mängd bojar, som antydde undervattensminor. Som Farragut kastade ögat åt Tecumseh, såg han blott öfversta delen af dess torn, som nu för alltid nedsjönk i hafvet; den hade stött på en undervattensmina, som slagit hål i botten. Denna förlust var stor, ty Tecumseh var en af de två bland hans monitorer, som voro bestyckade med 15-tumskanoner, då de öfriga monitorerna hade endast 11-tumsoch 200:2Z.:iga refflade kanoner. Nu först antog Farraguts alltid lugna anlete, säger ett åsyna vittne, uttryck af en brinnande stridslust. Med sin thordönsstämma ropade han ned till däck att sätta maskinen i full gång, hvarpå hans flaggskepp framrusade förbi Brooklyn och intog ledareplatsen. Flottan följde honom rätt in ibland de försänkta minorna, hvilka genom en underbar skickelse, mer än genom fartygens manöver, passerades utan att någon enda mina, mer in den som sänkte Tecumsch, gjorde någon skala. Under tiden sköt han på fåstningens särskilla batterier, allt som han passerade dem, det ena slatta laget efter det andra, hvarjemte han äfven hade att beskjuta de fiendtliga fartygen, som seK tunderade fästningens kanoner. Omsider befallde : nan en del af sina fartyg att kasta loss surringarwe och göra anfall på fiendens fartyg, hvilka då ; etircrade, men slutligen blefvo uppliunna och erfrade. Större delen af hans fartyg följde honom !, mder beskjutning af fästningarne, intills dessa ; lutligen voro passerade, hvarefter Farragut gaf, ignal till sin flotta att ankra. Denna manöver ; ar dock knappast börjad, förrän fiendens starkate pansarfartyg (pansarbräckan Tenesse) syntes comma med otvetydig afsigt att ånyo börja strilen. Farragut gaf genast signal att lätta ankar ch gå fienden till mötes, och straxt derefter sig-J, alerade han att rusa Tenesse på lifvet och med nfall med fartygsbogarne sänka honom. Nu börade den vidtberyktade striden mellan Varraguts råfartyg och pansarbråckan Tenesse. Denne sed1 are var ett stort och starkt pansarfartyg, på hvil-i et sydstaterna nedlaggt mycken kosinad. Dess i tyrka låg hufvudsakligast deri, att dess pansar, I om var sex tum tjockt med två fot tjock träackning, hvilade på sidor, byggda så betydligt I luttande, att de gjorde endast 40 graders vinkel; not horisonten, hvarföre Farraguts 11-tums slätt-1 orrade och 200: :isa refflade kanoner icke för-! nådde göra någon verkan. Anfallen blefvo deröre att stöta fienden i sank. Hans träfartyg omåfvo Tenesse liksom hundar en björn, och den I na efter den andra störtade gång på gång med t ull maskinkraft mot pansarbräckans sidor. Men 1 essa anfall såväl som kanonelden syntes icke f stadkomma någon skada på björnens jernhud, ! waremot denne sednare med sina kanoner gjorde I n förfärlig verkan ibland träfartygens besättnin-s ar; men Tenesse manövrerade alltför tungt förstt med sin pansarbräcka göra de lätta träfartyen någon skada. Slutligen hunno Farraguts moitorer till striden, hvaraf den ena, Manhattan, ar bestyckad med 15-tums-kanoner. Ett par yckliga skott från dessa sednare, hvilka dels rossade Tenesses pansarsida och dels sönderbröto ans Portstoppare, styrinrättning m. m., samt lutligen, då Tenesses chef, amiral Buchanan, blef ödligt sårad, återstod för Tenesse ej annat än tt stryka flagg. Segern var dock dyrköpt, ty arraguts fartyg hade lidit en stor manspillan. å Hartford, Tarraguts flaggskepp, hade under triden förbrukats 2,500 skålpund krut. Tvä daar efter striden, eller den 7 Augusti, utgaf Farraut följande order: ,,På hvarje fartyg skall i dag udstjenst hållas och till den allsmäktige Guden tcksägelse gifvas för segern den 5 dennes! Dena seger blef så mycket mer tillfredeställande, som agen derefter en del af landtbatterierna blefvo af na egna garnisoner sprängda i luften och de friga öfverlemnades i Farraguts händer. För närvarande är amiral Farragut högste beUhafvare öfver den del af amerikanska flottan, m är stationerad i de europeiska farvattnen, mt har nu med några få af dessa fartyg besökt stersjön. 2—2 — Länsstyrelsernas andra ärsränt-berättelser. — Ve — — Å — UÖ —