Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1867, sida 3

2,500 sv. lästers öfverskjutande drägtighet bland qvarliggande fartyg från föregående året, vill det befinnas, att en tillväxt af importen från Sverge till Storbritannien och Irland i svenska fartyg år 1866 egde rum, motsvarande 91 fartyg och 10,033 ssv. lästers drägtighet i jemförelse med nästföregående ärets, medan samtidigt fraktfarten i svenska fartyg till detta rike från andra främmande länder framställer en tillökning af 30 fartyg och 2,663 sv. lästers skeppsrum. Omfånget af sistnämda fraktfart var imellertid betydligt större sunder de tidigare åren af närvarande decennium och torde väl svårligen kunna fullkomligt återhemta sig, förrän konjunkturerna för denna skeppsfart erbjuda bättre förtjenst, men med hänsyn till den svenska handelsflottans fraktfart på Storbritannien och Irland från Sverge, som äfven under tryckningen år 1865 arbetade sig till en tillväxt, visar sistlidna år en förökning, som vida öfverträffar resultaten af föregående års verksamhet. Det torde kanske trötta att finna samma sats upprepad år efter år, men det är ett faktum, som jag icke gerna kan förbigå att bemärka lika så väl som bevisa, att det är ett ständigt tilltagande handelsutbyte mellan Sverge och detta rike, som förnämligast ligger till grund för den successivt ökade skeppsfarten från det ena landet till det andra, under det svenska fartygs frakthandel på Storbritannien från andra främmande länder företer en jemförelsevis ringa tillväxt. Icke destomindre visar sig, då i betraktande tagas totalsummorna af de svenska fartyg och deras drägtighet, som från alla håll infört fraktgods till Storbritannien och Irland, att de under hvart och ett af sistförflutna fem åren uppgått till följande progressiva omfång: År 1862 943 fart. om 81, 070 sv. lästers drägtighet, 1864 1.015 A. 3 85959 . 1864 1,160 ), 93,702 — 1865 996 3, 96,823 1866 1,117 ), on 109,519 — 3, , , hvilken omständighet, tagen i sammanhang med föregående anmärkningar rörande det direkta varubytet, onekligen kan betraktas såsom tillfredsställande i afseende på Sverges handel och skeppsfart på Storbritannien. Summariska värdena af de laster bland denna tillförsel, som anlände från Sverge, hafva blifvit beräknade till följande årliga belopp: För år 1862 till pd 708,743 st. 1863 ,, 809,460 ,, 1864 3, —89S,665 1865 916,440 , . 1866 —,, —945,370 likaledes utvisande en jemn tillväxt, ehuru ej uppnående fullt samma omfång, som under vissa förefående år, då pris och frakter stodo undantagsvis öga. Tages nu å andra sidan i betraktande den svenska skeppsfarten ifrån Storbritannien och Irland sistlidna år, så befinnes densamma enligt kopsylatslistorna hafva varit på följande sätt fördelad: Afgångna fartyg. Fartyg. Sv. läster. Med last till Sverge afgångna 699 om 54,700,7 Med last till utrikes orter . . 348 , 44,059,, I ballast till Sverge afgångna 157 ,, 21,630,5o , utrikes orter .. 342 -, 35,076,;9 Qvarliggande till år 1867 ... 22 3,801,52 Försålda under loppet af år 186. 3 , 596,69 Summa 1,571 om 149, 864.42 Den minskning i svenska handelsflottans fraktsart från detta rikes hamnar, som yppade sig år 1865 och som anmärktes i min senaste ärsrapport, har således under sistlidna är gifvit rum för en ganska betydlig tillvext. serdeles hvad exporten af varor till andra främmande länder beträffar, och framställer berörde fraktfart i sin helhet under nästlidna fem år följande jemförelse: Är 1862 949 fart. om 79,573 sv. lästers drägtighet, 18631,007 , oo, 83433 — 1861 1.166 ), -, 93702 — 1865 906 , 80,345 — 1866 1,047 ), ,, 98759 tvisande för år 1866 ett omfång i denna gren af ka handelsflottans sättnidg, som icke gående årets, I dkommer, med uer det för 1864 å2urad öfvers sven förlidet är andel af ifrå ide utförs ska lartyg från Sto n, som gick till Sverge, upptog äfven, på det hela taget, större skeppsrum än under de nästföregående åren i medeltal, ehuru värdet af denna export ej kunnat uppskattas till mer än pd 126,067 st. men detta värde, som är mycket mindre än föregående års, representerar endast lastvärdet i seglande fartyg, hvaremot det i allmänhet dyrbarare fraktgods, hvilket skeppas med ångfartygen, ej ingår i totalsumman. Af samma anledning stiger det beräknade värdet af utförseln från Storbrittanien till Sverge i norska segelfartyg förlidet år endast till ( 10,094, hvilka båda summor tillsammantagna, såsom i det följande skall visas, endast utgöra en ringa del af exportvärdet från detta rike till Sverge, då icke allenast de svenska ängfartygen, utan; ätven brittiska och andra nationers med denna! handelsgren sysselsatta fartyg komma med i beräkningen. Hvad å andra sidan angår importen af svenska produkter till detta rike i norska fartyg sistlidna är, finnes densamma, efter atdrag af frakt, uppskattad till en summa af 607,000, eller nära 200,000 e mindre än föregående året, en omständighet, som har sin förklaring dels i lägre skeppningspris för trävaror, dels i ett minskadt:: omfång af denna norska fraktfart. I Norges skeppsfart till och ifrån Storbrittannien och Irland visar tid efter annan sådana förvänan-I de momenter af tillväxt, att man icke gerna kan undgå att återkalla dem i minnet under mera än Ä ett påföljande år. En sådan plötslig tillväxt egde ij sednast rum år 1864, då nyssnämnda skeppstart uppgick i sin helhet till 743 fartyg och 77,666 kommersläster utöfver det nästföregående ärets,i och det är dervid att märka, att under de förhäl-it landen, som nu i en tidrymd af många år fortsått, inga återfall i detta hänseende inträffat, så att oaktadt en så högst ansenlig förökning i berörde skeppsfart från ett år till ett annat egde rum år 1864, bibehöll sig dess omfång så fullkomligt år 1865, att ehuru antalet af fartyg vari, minskadt, deras sammanlagda drägtighet uppgick till 437 kommersläster mera än det nästtöregår ende årets. Då man nu kommer till betraktande af den norska skeppsfarten på Storbrittannien och Irland under loppet af sistlidna år, är det af, nyssnämnda skäl tillfredsställande att åter finna.