Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1867, sida 3

Sverges och Norges skeppsfart å Stor. brittanien under år 1866. Generalkonsul C. letties i London af. gifna konsulats-berättelse meddelar i of vanskrifne ämne följande intressanta och hugnande uppgifter: Omkring etthundra tusen tons skeppsrum representerar tillväxten af Sverges och Norges fraktfart till detta rike förlidet år, jemfördt med dei nästföregående. År 1865 anlände, enligt de statistiska tabeller, som utfärdas af Board of Trade 4,699 svenska och norska fartyg, mätande tillhopa 1,062,430 tons, med laster til Storbrittanien och Irland, och detta utgjorde en ansenlig tillväxt ötver föregående år, men under loppet af år 1866 ankommo 5,029 svenska och norska fartyg med en sammanlagd drägtighet af 1,150,585 tons, med laster till detta rike, hvilket utvisar en högst betydlig tilläxt i sig sjelft och på samma gång framställer en bestämd öfvervigt mot andra länders skeppsfart i samma riktning, ty oaktadt den stora nordtyska konfederationen, eller hvad kanske rättare kan kallas det preussiska väldet, nu må föranleda en uppsummering af Preussens, Hannovers, Mecklenburgs, Oldenburgs, Schleswig-Holsteins och Hansestädernas skeppsfart tillsammans stiger totalsumman deraf, i hvad fraktfarten på Storbritannien och Irland sistlidna år beträffar, endast till 4,041 fartyg med en gemensam drägtighet at 1,018,502 tons; således väsendtligen mindre än Sverges och Norges, medan Nordamerikas Förenta Stater endast framvisa ett aggregat af 408 fartyg och 431,103 tons och Frankrike 3,067 fartyg med 281,492 tons gemensam drägtighet. I exporten deremot tager det samfälda Tyskland företrädet med 5,391 fartyg om 1,152,364 tons drägtighet, hvad fraktfarten ifrån Storbritannien och Irland beträffar, hvilket i betraktande af dess stora och närbelägna befolkning är naturligt, men hvarken Frankrikes eller Nordamerikas Förenta Staters skeppsfart uppnår Sverges och Norges i denna riktning, ty den förra stiger visserligen till ett antal af 4,231 fartva men endast till 454,103 tons dräg) t tighet den senare t yg och 513,614 tous dra varemot svenska och norska tyg till 3 med en samm drägtighe 52 tons förlidet år utie ste n Stor i. 1 i des befinna f öges frå fart till Storbrita och Irland år 1866 utgjo de ansenligt mer än fjerdedelen af alla fråmmande länders tillsammanräknad, steg deremot exporten från detta rike till öfriga delar af verlden i svenska och norska fartyg, hvad skeppsrum beträffar till blott ungefär en sjettedel af alla främmande länders fraktfart, som i sig sjelf ingalunda är obetydligt, men hvilken skilnad hufvudsakligen betingas deraf, att importen af handelsvaror till detta rike från Sverge och Norge i sitt omfång så betydligt öfverväger exporten i motsatt riktning. Både Sverges och Norges fraktfart så väl till som ifrån Storbritannien och Irland under loppet af år 1866 öfversteg ansenligt föreg. års. Detta synes vara så mycket mera anmärkningsvärdt, som frakterna under samma tid stått särdeles låga, och leder naturligt till den föreställning, att vår speppsfart, ofjettrad som den är, lättare än de flesta andra länders kan inrätta sig i enlighet med de inträffande konjunkturerna. Norges skeppsfart tog örlidet år likasom förut hufvudandelen häri, men äfven Sverges särskildt utvisar år 1866 en ej obetydlig tillväxt, utgörande för ankommande och afgående fartyg med laster eller i ballast, enl, konsulatslistorna, som följer: Ankomna fartyg. Fartyg. Sr. läster. varliggande från år 1865 42 om 7.44201. Med last från Sverge..... 930 ,, —53,696,50.. utrikes orter. 187 ,, —25,S22.,,. I ballast från — ,, 408 ,, —41,813.3g. För svensk räkning inköpta. 4, 1,090.5. Summa 1,571 159, 864. 4. Som vanligt anlände under loppet af sistlidna år till detta rike intet svenskt fartyg från Sverge utan att medföra last. Samtidigt uppgingo de svenska fartyg, som till Storbritannien och Irland ankommo från andra främmande länder i ballast, till 68 fartyg, om tillsammans 2,290 sv. lästers drägtighet mindre än året förut. Då imellertid totalsumman af den svenska skeppsfarten till Storbritannien och Irland år 1866 uppgår till 64 fartyg och 12,768 sv. läster mera än under nästföregående året, så följer deraf, att ett jemförelsevis betydligare skeppsrum under svensk flagga sistlidna år varit användt för importen af fraktgods till detta rike. Öfverensstämmande härmed arh sodan afräkning hlifvit ojara för Amlvring