Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 augusti 1867, sida 1

COQOOMOMOm:dz:: — LL Mexiko af den 10 och 14 Juli, enligt hvilka Juarez då icke ännu återkommit till hufvudstaden, der Porfirio Diaz provisoriskt förde styrelsen. Europeerna hade endast fått släppa till pengar; för sina personer hade de icke för öfrigt varit utsatta för några obehag. Dagens post. TYSKLAND. Kreuz-Leit. vidblifver sitt påstående om, att det i Salzburg blifvit öfverenskommet att bilda ett sydtyskt förbund under Österrikes ledning och förutsäger, att Frankrike och Österrike med första skola börja utöfva en stark pression på de tyska sydstaterna. Huru de sydtyska konungarne och deras undersåter äro stämda för denna eventuella plan, är icke rätt klart. Suppositionen, att de tvenne kejsarne tagit illa upp, det konungarne af Bayern och Wärtemberg uteblefvo från Salzburg, återupprepas i en mängd tyska tidningar, som dessutom på det bittraste anfalla de sydtyska regeringarne. Den franska , Mem. dipl. afvisar emellertid denna förmodan och framhåller den personliga uppmärksamhet, som både konun gen af Wirtemberg och specielt den unge konungen af Bayern visade det franska kejsarparet under resan genom deras stater. Från politisk synpunkt kunde tilläggas, att i fall de tvenne konungarne kommit till Salzburg, skulle detta hafva gifvit sammankomsten en otvetydig offensiv pregel, hvilket man just från både fransk och österrikisk sida ville undvika. ÖSTERRIKE. I dessa dagar har Brenner-banan, från Insbruck till Botzen, blifvit öppnad. Genom denna jernbana — der anläggningen säkerligen varit förbunden med lika stora svårigheter, som den berömda Simmervigbanan mellan Wien och Triest — har en ny, omedelbar jernvägsförbindelse blifvit tillvägabragt mellan Norra Europa och Italien, enär jernbanan norrifrån hittills endast gick till Insbruck, och dit från Botzen går jernväg till Verona. FRANKRIKE. .Mem. dipl. meddelar en kort notis från Salzburg så lydande: ,Det resultat, hvartill utbytet af åsigter och de förhandlingar hafva ledt, som egt rum under kejsar Napoleons vistelse i Salzburg, kunna med få ord betecknas som: en från begge sidorna delad öfvertygelse om, att det, gentemot de sväfvande internationella frågor, hvilkas lösning är önskvärd för den politiska jemnvigtens och den allmänna fredens upprätthållande, existerar gemensamhetiintressen mellan Frankrike och Österrike. Att öfverföra denna gemensamhet i intressen uti handlingar, som de andra kabinetten skulle uppmanas att skänka sitt moraliska deltagande, skall härefter blifva målet för de tvenne makternas gemensamma sträfvanden. Det deltagande, som begäres af andra makter, utesluter tanken på något särskildt förbund. Från andra håll meddelas som fullt tillförKtligt, ait första resultatet af sammankomsten i Salzburg skall blifva, att oförtöfvadt skall afsändas en fransk-österrikisk kollektivnot, i hvilken preussen på vänskapligt sätt uppmanas att afgöra den nordslesvigska frägan efter Pragerfredens bestämmelser. Innan kejsaren och kejsarinnan af Österrike komma till Paris, lärer hertigens af Relchstadt (konungen af Rom) jordiska qvarlefvor skola föras till Paris för att nedsättas i Invalidkyrkan. Omedelbart efter sin hemkomst till Paris företogo kejsaren och kejsarinnan den förut omtalade resan till Lille för att öfvervara en stor sest, med anledning af den 200:de årsdagen af denna stads och Norddepartementets förening med Frankrike. Ett telegram från Lille har meddelat hufvudsakliga innehållet af dev tal, som kejsaren der höll. I ett telegram från ÄÅrras äf den 26 dennes heter det: ,,På mairens al svarade kejsar Napoleon: Efter lång ids förlopp befinner jag mig änyo med zlädje hos Er, och jag skyndar att besagna den nationella festen för att erfara dra önskningar samt att försäkra er derAAA —