Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1867, sida 2

Å. LLÖSPFLULJNYYHUI. KL. 3 e. m. t. s. Domk.-Komm. Spolan. På Salen uti huset n:o 1 vid Pustervik predikas kl. 6 e. m. English Church: Morning Service at 11 a. m. i i Josephs (Katholska) kyrka: lögmesd med predikan kl. 10. Baptisternas församlingssal: KL. 10 f. m. och kl. 4 e. m. Stockholmsbres. (Från redaktionens korrespondent.) ! Den 22 Aug. 1867. Det är med en viss känsla af vördnadl! nan tager i hand de tjocka arbeten, som s då och då följa med Posttidningen till dess prenumeranter. I går afton kom en sådan ( der volym in quarto såsom gratisbelöning officiella bladets prenumeranter till handa. Brrr! Det var ett utdrag ur riksgäldskontorets hufvudbok för 1866, komplett afslutad. Hvilka massor af siffror, det var knappt att man vågade öppna volymen, 1l man trodde sig der skola få se någonting!: ledsamt, och så var det också. Jag blädd-sl rade genom den helt vårdslöst, då plötsligt just i slutet — det värsta kommer till sist — ett konto låg uppslaget: Scenssta: statens obligationsskilld, så lydde titeln. ; 1 i Här fann man till sin förfäran, att vi vid 1866 års slut hade en kapitalskuld af ickels mindre än 85, 833,017 rdr 88 öre rmt! 1 Gör man det efter! Och allt detta sedan 1841. Nå, det är då ej fullt så farligt som det låter. Fem sorter af dessa obligationer äro utfärdade i svenskt myntslagoch fem i utländskt: i thaler, i pund sterl. och i mark b:ko. Men samlingen är onekligen vacker, och så komma dertill de allra nyaste obligationerna eller det inhemska fem-procents-lånet, som af sednast församlade riksdag beslöts. Men bara man s( ej tager så illa vid sig, skall allt nog gåjs bra, vi amortera, vi exportera, vi ha vackrafsl tillgångar och skola få ännu bättre, så att!1 inte är det värdt att förfasa sig. Man säger ju att Englands stora statsskuld är!s ett bevis på dess välmåga, hvarföre skulle 1 ( I t Å q 1 icke vi också få må aldrig så litet väl? Med glädje har Stockholm helsat några franska publicisters närvaro inom sina portar, det har uppfattat att här ej gällde blott vanliga turisters besök, utan att vår hufvudstad fått besök af män, som både vilja och kunna gifva sina landsmän andra I föreställningar om vårt aflägse liggande lt land än de vanligast gängse. Och för öfrigt ligger det ju i vårt lynne att vara ar-t tiga mot fremlingar, hvarför då ej varal! det mot representanter af franska folket, af franska pressen? Låt tidningsskrif! varne sjelfva göra något grannt för dem, lär en eller annan ha yttrat, men det var!blote en bornerad egennytta, som så talade, och det visade sig på festmiddagen i gärl1 att en talrik samling män ur alla samhällsklasser, sådana som hade råd att depen-e sera 20 rdr för en glad middag, skyndat infinna sig för att skänka de franska vännerna sin hyllning. Våra tidningar be-I skrifva denna fest bättre än jag skulless kunna och jag vill derför blott tillägga e några ord. Middagen företedde den egenheten, att efter smörgåsbordet börjades med melon. Talen blefvo bättre ju närmare si det led emot middagens slut — något som s för öfrigt ej är just så eget, men det egnaste var, att man drog sig för att under 1 måltiden spela marseillaisen. Af fransmännen äro tre något till åren, men tre heltfl unga män, lifliga förstås och eleganta. III e. m. ger värden på Hotell Rydberg, herr !l Cadier, en splendid middag för sina jands-e män och några Stockholmare på sitt som-If e I k I 1 1 marställe Tivoli ett godt stycke utanför Roslagstull. I morgon lär afresan ske. Besöket var kort, men det torde ändå ha sitt goda med sig, och om dessa fransmän ej blifvit på långt när så feterade här som i Köpenhamn, så är det klart att så ej kunde bli förhållandet af anledningar, som a äro mycket lätt insedda. 5 Våra andra vänner, Upsalasångarne, äros redan lyckligen i Paris när detta bref blir v synligt i Handelstidningen. Härifrån för-sa svunno de i all tysthet, men så har manI fätt höra af dem från andra håll så mycket mer i stället. Ännu gå ledamöterne sa af Katarina kyrkoråd och annat godt folkJs för resten och brumma svårliga öfver hand-l klappningarna i kyrkan; men de få trösta a sig med, att lika ogudaktig hänförelse för-A sports på alla ställen, der sängarskaran si föredrog ,Brudefzerd i Ilardanger. III Malmö blef tenorernes antal något till-If ökadt. så att sångarnes antal blir 95, de sc två sblind-piporna, hrr Måns Mänsson! och Julius, oberäknade. Apropos blind-I pipor, så har ni kanske glömt hvad Fahl-Jl crantz sade, då han fick veta, att till en r af de: första konserter, Upsala-kören för i flera år sedan gaf här, anmält sig 30011 sångare: Nog måtte 150 då resa med baras för fyllnadens skull. I Ni vet, att sångarne skola, sedan le concours är öfverstånden, gifva ett par eller tre konserter i Paris, hvarvid de utmärk-s taste styckena ur deras repertoire skolas sjungas. Vå det parisarne skola veta hvad li studenterne sjunga, har man här dragit sa försorg om att fransysk text till de num-si mer, som gitvas, medföljer hvarje biljett.i Jag tror mig ej begå någon indiscretion då jag här nämner, att professor Tånint ss gjort denna öfverflyttning, som erbjudit s många och stora svårigheter, och gjort den på ett särdeles utmärkt sätt. Jag tager mig friheten att meddela såsom prof öfversättningen af Laurins , Mitt lif är en väs: ZDLÄ-—2 Ma vie est une onde, Qui va soulerant Sa plainte prosonde Sous Paile du vent. Quand la voix plaintive Du vent se taira, En baisant la rive Elle expirera! Dans un repos vague Et lasse dagir Ce neest plas la vague Quon voyait surgir. Ce west quune goutte Du vaste Ocan, ou du Ciel la voute Se mire pourtant! Ni inser lätt huru ytterst svårt det va-I rit att öfversätta . Brudeferd. Stå stark lh —ö—ä——— — —