Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1867, sida 3

10 TN DA VAA eV 11IJ SDAUDIALIT JU skola ega rum. — Hjo. Vårmarknaden, hvilken enligt Al manachan varit utsatt att nästkommande år be gynna den 19 Mars, tager, enligt kommerskolle giets medgifvande, i stället sin början den 2 April. — —— Sverge inför Europa. Vi låna ur Aftonbladet följande för der svenska nationalkänslan glädjande fram ställning: i. I en korrespondens från Paris berätta-I des, för någon tid sedan, att derstädevore under tryckning en på svenska regeringens föranstaltande af br C. E. Ljungberg utarbetad framställning om Sverges I tillstånd och utveckling i sednare tider Detta arbete har nu i Paris utkommit under titeln: La Sudde, son developpement moral, industriel et commercial, dapres Ådes documents officiels par C. L. Ijungberg, avec une carte et trente et un tableaus: traduit par L. de Lilliehöök, ancien sofficier de cavalerie; och Parisertidningarne hafva, jemte det de meddelat en mängd för den franska allmänheten nya upplysningar om Sverge, deraf tagit sig l anledning att upplifva sina landsmäns intresse och sympatier för vårt aflägsna land. Man läser sålunda till exempel i sle Siecle: . I ,De utländska suveränernas resor i I Frankrike föranleda utgifvandet af åtskilliga arbeten, hvilka man icke kan se utan intresse. Det ser ut som om nationerna, Idå deras krönta representanter besöka vårt land, genom en framställning af sina reformer ville vinna för sig vår allsmäktiga allmänna opinion. Å Sverge, hvilket redan är så populärt i Frankrike och som skulle vara det ännu mer, om det icke alltför länge hade inom sig bibehållit stötande religiösa olikheter, äfven Sverge har velat säga oss hvad det är, och vi kunna hänvisa dem, som önska känna i grund och botten detta sällsamma och framåtskridande land, till ett utgifvet arbete af högsta vigt. Sverge, dess moraliska, industriella och kommerciella utveckling, sådan är titeln på detta märkliga arbete. Författaren tillhör intet politiskt parti. Han hyllar en moderat frihet och jemnlikhet och sammanfattar utan skryt, men med en förtjenstfull tydlighet, alla de framsteg, som skett under det sista halfva århundradet och isynnerhet under de 2:ne sista åren. Med rätta antagande kommunen för frihetens basis och skola, har Sverge till en början ombildat sin kommunalstyrelse. Derifrån har det kommit till ombildningen af sin representation, och det är på denna punkt som det varit nog lyckligt att möta den nuvarande dynastien, hvars initiativ och nya traditioner icke öfverensstämde med feodalväldets band. Efter en kort redogörelse för riksdagens sammansättning fortfar tidningen: Framåtskridandet inom arbetareklassen är icke mindre anmärkningsvärdt. De sista qvarlefvorna af skråsystemet ha försvunnit. Man har beviljat qvinnorna rättigheter, som de icke förut hade inom handelsständet. Man har tredubblat folkskolornas antal och inrättat skolor för industri, skogsoch trädgårdsskötsel. Denna rörelse har i hög grad gynnats utaf nationalrikedomarnes utveckling, och har i sin ordning betydligt återverkat på let allmänna välståndet. Författaren behandlar efter hvarandra la grenar af detta välstånd och visar ramåtskridandet i en serie af tablåer. Man finner deraf först, att, med hänseende ill befolkningens tillväxt, är Norge det ndra landet i Europa och Sverge det jerde. Det hade år 1750 endast 1,500,000 nbyggare, men har nu 4,100,000. Det är et första med hänseende till sina skogar. Jess åkerbruk förbättras dag från dag, ch af den vilda naturen i norden har det nder en tidrymd af 20 år odlat öfver 20,000 hektarer. Boskapsskötseln är beydlig. Enligt de officiella uppgifterna fines ett kreatur på hvarje inbyggare, och örfattaren anser denna siffra vara under erkliga förhållandet. Jernvägar och kanaler hafva en stor trak. De på jernvägarne resandes antal har å några år stigit från 300,000 till 1,500,000. xporten ökas ständigt, utan att utarma mdet. Ensamt Frankrike har år 1865 ån Sverge hemtat 216,000 quintaux at ess ypperliga jern och 14,000,000 tolfter lankor, stäfver och annat virke. Finanserna äro i godt tillstånd och kulden icke särdeles hög. Bankens kaital står i öfverensstämmelse med sedelyntets cirkulation. Hypoteksbankerna utdgas på landsbygden. Slutligen åsidoitter man icke undervisningen. I Carlads stift t. ex. harva utaf 139 socknar 22 sockenbiblioteker. . Vi beklaga att författaren, hvilken så il känner förhållandena i sitt land, har sskränkt sig till positiva betraktelser och ffror. Vi skulle velat lära känna Sveres förhoppningar och sympatier, dess tanar om danska frågan, om hvilket underöd som borde lemnas Danmark, och om yska frågan, samt hur det förhåller sig ed de skandinaviska iderna. Författaren försäkrar endast, att SverPs sympatier för Frankrike, oaktadt de sta tilldragelserna, icke hafva minskats. jan påminner sig ännu de framgångar, om gemensamt skördades under det krig, m föregick westfaliska freden. Försattan tillägger de franska iderna hedern