Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1867, sida 2

jöteborg den 22 Augusti. Parlamentsreformen i England, Het uttryck, som under striden om parlamentsreformen ofta varit användt af reformens motståndare, har varit det, att ,,den parlamentariska mekanismen med sin närvarande sammansättning , arbetar väl: Dermed har förmodligen menats, att lagstiftningsarbetet år efter år fortgått utan skakningar och utan någon svår friktion mellan vare sig regeringsmakt och representation eller mellan representationens begge afdelningar inbördes — och så till vida hade man fullkomligt rätt. Dermed ville man ock rättfärdiga det obestridliga faktum, att parlamentet icke kunde sägas vara ett organ för engelska folket istort taget. utan blott för dess aristokratiska och plutokratiska elementer. Hade detsamma blott ett öppet öga för de brister i lagstiftningen, som behöfde förbättras, för folkmassans sociala behof och för Englands intressen såsom handelsstat och stormagt — uppfyllde det således alla de praktiska fordringar, som kunde ställas på en folkrepresentation, så hvad betydde sättet, hvarpå dess ledamöter utsåges? Olyckligtvis kunde reformvännerna svara att parlamentet just saknade de egenskaper, som kunde godtgöra den omständighet, att det i teoretiskt hänseende icke längre var hvad det borde vara: den wu folket utgångna och på folket stödda faktorn i det konstitutionella statsskicket. Folkets högsta och vigtigaste angelägenhetei hafva af parlamentet blifvit på det gröf sta missvärdade. Bevis derpå föreligga : mängd. Trots enskilda ifrare för en förbättrad folkundervisning har denna vigtigs angelägenhet aldrig lyckats tillvinna sig underhusets uppmärksamhet och deltagande i någon högre grad. Den mägtiga för