Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1867, sida 2

gator och gränder tre gånger om dagen, och vederbörande tyckas ha kommit till den öfvertygelsen, att hvad som minskade sjukdomens svårare hemsökelse i sjol var renligheten Xy. RIHK TYSKLAND. Det vigtigaste aftal, som preussiska regeringen på sista tiden träffat, är det med fursten af Waldeck, hvarigenom han helt och hållet uppgisvit sin sjeliständighet till förmån för konungen af Preussen, och! hvarigenom styrelsen öfver nämnde furstendöme öfverlenmas till en regeringskommissarie, som fursten utvöäljer af tre kandi-! dater, hvilka af Preussen föreslås. Endast j formelt styres landet i furstens namn, och igenom får konungen af Preussen en röst mera i förbundsrådet, än han skullel. hafva, om landet rent af införlifvades med Preussen. Den form, man här valt, synes helt och hållet aise ställningen till utlan-. det, der man med ovilja betraktar Preus-. sens utvidgning, hvarföre regeringen äfven . ( afslagit ett anbud från Schaumburg-Läppe om annexion med Preussen. Flera tidningar meddela såsom bestämdt afgjordt, att den bekante preussiske statsmannen Savigny alldeles trädt ur statens tjenst. Som skäl till detta beslut anföres allmänt, att han ansctt sig kränkt deraf, utt befattningen som vice kansler vid nordlyska förbundet, till hvilken han ansåg sig berättigad, icke blifvit honom uppdragen, utan lärer vara tilltänkt sachsiske ministern Fricsen. FRANKRIKE. -Revue Contemporaine skall i sitt nästa häfte meddela nya upplysningar angående Mexiko, hvilka erhållits ur den afrättade exkejsarens efterlemnade papper. Sclnllze-Delitesch har lemnat en ny skrifvelse till komitön för fredskongressen, i i hvilken han ännu en gång afslår att infinna sig vid densamma, Sunt förklarar, 1 att det demokratiska partiets i Preussen deltagande deruti endast skulle kommal Bismarck till godo. ITALIEN. I åtskilliga tidningar talas om en not, fi som österrikiska regeringen skulle hafval! tillställt kabinettet i Florens, för att påskynda återlemnandet till hertigen af Modena af hans familjgods, hvarom i)vienerfördraget blifvit stipuleradt. Ministern: Campello har till svar på denna not endast su meddelat — i likhet med hvad han i par-: lamentet yttrat med anledning af en ifsamma riktning framställd interpellation ! — att det vore exhertigens af Modena!! egen sak att derom öfverenskomma med i! alienska regeringen, i det han äterlem-s nade de konstföremål m. m., hvilka han ! år 1859 tagit med sig, och som äro f. d.hertigdömet Modenas uteslutande egendom. I Enkedrottning Maria Theresia al Neapel, som afled den 8 dennes af kolera i Neapel, i var dotter till den erkehertig Karl af Österrike, som under franska revolutionens krig och i Österrikes krig mot Napoleon Ii! 6 lj örvärfvade sig så stor riltherreära. Hon var född år 1816, blef 1837 Ferdinand ; U:s af Neapel gemål i andra giftet ochis bade med honom fv söner och fyra dött-sAi rar. Hon blef enka 1859 och fortfor att: rsidera i Neapel intilldess konungen, hennes stjusson, fördrefs från thronen, då hon!s — jemte den öfriga familjen — flyttade l ill Rom. Ferdinand II:s första gemål var j1 lotter till Victor Emwnuel I al Sardinien,( som dog 15 dagar efter det hon gifvit lif-t vet åt Irans II, ex-konung at Neapel. kn af Maria Theresias döttrar är sörmäldil ned den nuvarande erkehertig Karl afsa )sterrike, broder till kejsar Frans Josef; ie m annan dotter är förmäld med erkeher-! ig Karl af Toscana. Pius IX, som säges afundas franske cejsaren alla de höga besök, som han i sommar fått mottaga, och som tycker den torstätligt omtalade St. Petri sekularfest viss mån hafva gjort fiasco, lärer hafva 1 ör afsigt att inbjuda åtskilliga regenter 1 ill den eviga staden. RYSSLAND. n För att arhjelpa bristen på lärare för m ymnasierna och åtskilliga andra läroan-I alter, har regeringen beslutat en högre roanstalt för utbildning af lärare under senämningen: kejserliga historiskt-filologika institutet, hvilket redan under inie-j rande år skall öppnas, och samtidigt! 1 rmed skola de peådagogiska kursernam id universiteterna i Petersburg, Moskva, h harkow, Kasan, Kiew och Dorpat afslu-J as. Enligt reglementet har det nya in-o. titutet för ändamål att bilda lärare sörfvannämnde läroanstalter i de gamla språLI en, ryska språket, litteraturen och histoien. AMLRIKA. I de aktstycken, angående de mexikanka angeligenheterna, som varit förelagda! ongressen i Förenta Staterna, meddelas u tskilliga förvånande uppgifter. Så heter k et i en depesch af den 3 sistl. Maj från su Porfirio Diaz till Romero, Mexikos am-dÅ assadör i Washington: h Marskalk Bazaine har låtit erbjuda mig att fverlemnaa de af honom besatta städerna samt a essutom att lemna Maximilian, Marquez och , liramon i mina händer; allt detta likväl under issa vilkor, hvilka jag måste förks sta, såsom icke fverensstämmande med hederns fordringar. Än idare lät den franske marskalken till mig ut-S juda 6,000 gevär och 4 millioner knallhattar, fvensom kanoner och krut. På alla dessa anbud ar jag icke velat inlåta mig i några underhandngar. Interventionen och dess resultater hafva h ppnat ögonen på oss; hädanefter skola vi vara så! rsigtigare i våra underhandlingar med de utländca makterna, åtminstone med de europeiska, och all synnerhet med Frankrike. 50 De öfriga aktstyckena handla till stor uel om den ömsesidiga behandlingen af h. rigsfängarne i Mexiko. Så läses i ett S. remorandum : vi Mexikanska regeringen har alldeles icke lätit fö stematiskt nedskjuta krigsfångarne. Så länge p: ansmännen förde krig här, nedsköto de de flea fångar, som de pjorde, antingen på krigsrättså 3 dom eller till sölje af det utat usurpatorn 4 laximilian den 3 Oktober 1865 utgifna dekretet. at lexikanska regeringen har aldrig velat utöfva ne pressalier, utan föreslog ofta att utvexla krigstä ngar. Fransmännen gingo aldrig in härpå, och t idast om det gällde att åstadkomma befrielse af sto 35an cäralild A hans 2 1