Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1867, sida 4

kanna göra anspråk på fullt så mycken uppmärksamhet som någon bland det stora flertalet af de sångfåglar, hvilka för närvarande qvittra på diktens område i brödrariket på hinsidan Sundet. Likt BergsoQ har förf. en företrädesv inslofull riktning, men han fördjupar sig ej så i sitt eget väsende och sina egna motgångar som denne, utan riktar blicken utåt och röjer sin sentimentalitet i uppfattningen af skilda lefnadsförhållanden och karakterer. Romansen är hans egentliga genre, men han har ej nått tillräcklig mognad och välde öfver de resurser, som stå honom till buds, för att göra sina skapelser rätt plastiska, för att skänka dem den konstnärliga afrundningen, eller ens det lif, som erfordras, om de skola göra ett djupare intryck på läsaren. Såsom nu är, producerar han i de flesta fall blott dunkla dimbilder med obestämda konturer, som lätt uttränga hvarandra och innu lättare utträngas af honom verlägsna författares alster. Hans dikt äro, kort sagdt, lätt lästa, men också, allmänneligen taget, lätt glömda. Emellertid år det obestridligt, att de ega flera förtjenster, som man, tyvärr, saknar hos många produkter af högt berömda skalder. De äro ett ungt hjertas enkla och okonstlade utgjatelser och ha verkligen något af få ng i sig, såsom förf. sjelf antager, hvartill kommer, att de äro stämplade af en ren och ädel verldsåskådning. Svagheterna hos förf. utgöras af hans oförmåga att uttrycka tanken på ett koncist och kraftigt sätt, hans användande af fraser; lånta ur pocsiens gamla rustkammare och icke alltid väl passande för det bruk han gör af dem, samt den redan anmärkta bristen på skapande kraft. Att en sådan kraft skall visa sig längre fram är dock möjligt och nästan sannolikt, att döma af vissa förebud. — De bästa poemerna i denna samling äro, i vår tanka, ,Gudarnes IItevne, Kjempen, ynglingen og Döden och Den Forskutt Det förstnämnda af dessa eger mera innchåll, mera — om vi få så yttra oss — konsistens än de öfriga romanserna. Det andra är, trots här och der förekommande bristfälligheter, en både il tänkt och väl utförd dikt, och det tredje är en vacker och gripande skildring af det hårda öde, som drabbar många af ,,samhillets olycksbarn