Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1867, sida 2

gouvernement mexicain — har gjort ett oerhördt uppseende. Denna brochyr innehåller nemligen aktstycken och bevis i öfverflöd, som utvisa, huru mycket den romerska curian är delaktig i den olyckliga utgången af det mexikanska äfventyret. Den anonyme utgifvaren lärer vara marinkaptenen de Troya, Emil Girardins systerson, som under en tid fungerade som Marimilians privatsekreterare. Af högsta intresse är ett bref från kejsarinnan Charlotte i Januari 1865 till kejsar Napoleon, der det bland annat heter: Eder kära skrifvelse har — jag upprepar det ännu en gång — skänkt mig ett dubbelt nöje, ty den är tillika ett tecken till och en erinran om den vänskap, som utan afbrott förenat oss. Vi äro äfven för närvarande icke mindre än förr i behof deraf, ty — för att tala öppet — situationen är långt ifrån klar. Jag vet icke huruvida Ni har kännedom derom, att den helige fadren, som ofta är skämtsam, yttrat om sig, att han är jettatore. Nå väl, det är visst, att från den stund hans ambassadör satte foten på mexikansk jord, hafva vi icke upplefvat annat än felslagna förhoppningar, och vi torde i den närmaste framtiden hafva ännu flera sådane att förvänta. Såsom jag tror, fattas oss icke energi och uthållighet, men jag måste ofta fråga mig sjelf, om — i fall svårigheter af alla slag på detta sätt fortfara — det skall vara en möjlighet att komma igenom dem. Sakernas tillstånd är för närvarande följande: Klereciet, högligen förbittradt genom brefvet af d. 27 December, är icke lätt att styra; alla gamla missbruk koalisera sig, för att tillintetgöra kejsarens afsigter. Derutiligger måhända icke någon fanatism, men deremot en sådan hårdnackenhet, att jag anser för omöjligt att bilda ett nytt klereci af medlemmar i det gamla. Hvar skall man börja med dem? Detta är frågan. Då Napoleon I af påfren fordrade de emigrerade biskoparnes afskedande, lefde dessa i utlandet och funno sig som fromma män i sitt öde. De biskopar, vi hafva här, skulle rätt gerna afstå från sina biskopsdömen, men ingalunda från sina inkomster. En aflöning af staten skulle aldrig kunna inbringa dem så mycket, och deras ideal är att återvända till Europa med de penningar, som de här kunnat samla, och detta under det vi kämpa för kyrkans betryggande härstädes. De köpta kyrkogodsen skola underkastas en revision, och detta blir ett nytt tvisteämne. Genom erkännandet af reformlagen hafva vi skaffat oss de konservativa på halsen, och nu göra vi de liberala samt köparne till kyrkogodsen till våra fiender. Men enär det kan endast gifvas en måttstock för alla, så måste de, som tillåtit sig olofliga operationer, återlemna sin vinst, och jag fruktar, att detta verk af rättvisa skall väcka lika många passioner till lif, som förlusten af kyrkogodsen framkallade bitterhet hos presterskapet. Jemte allt detta är Oajaca ännu icke taget, och detta väcker oro i sinnena. Omkolyckan ville, att den ringaste saksloge illa ut, så skulle bomben krerera på många ställen. Sedan en månad hafva vi en svår kris att utstå. Om vi segerrikt kunna genomgå allt, så artar sig mexikanska kejsardömets framtid väl; om icke, så vet jag ej hvad man måste förutse.. Med det till S:t Nazaire sist ankomna ångfartyget hafva många mexikanska flyktingar inträffat, hvilka lemna en bedröflig beskrifning öfver tillståndet i staden Mexiko under belägringen. Marquez for fram på ett förskräckligt sätt och var icke mindre förhatad af de kejserliga, än afjuaristerna. De personer, som icke med godo ville utbetala de summor, som af honom begärdes, lät han arrestera och beröfva dem mat och dryck, intilldess de uppfyllde hans anspråk. Flera gånger hade det kommit till uppror, som likväl alltid undertrycktes. Dagens post. TYSKLAND. Pn IRF n