Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1867, sida 1

de tre å fyra milen från deras bostäder för att köpa på de olika torgen deras förnödenheter, eller ock låta uppskörta sig af de så kallade ,,costermongers eller trödlare, som fara omkring med skjuikärror, hvarpå de föra allehanda ting. Att förekomma detta och på samma gång göra godt, har miss Coutts, på en mycket stor plats, omgifven af fyra gator, låtit uppföra ett riktigt palats, tre våningar högt, och i en dyrbar men högst egen stil, en blandning af alla möjliga, med en mängd torn och utbyggnader på taken. Byggnaden är uppförd af rödt och gult tegel, en del fönster i spetsbågstil med sandstens-todring. Undra våningen består af butiker med kontor innanför; öfra våningarne äro boningsrum. Utanför butikerna leder en täckt pelargång, så att köparne röra sig under tak. Allt är både vackert och högst solidt; en stor öppen gård, stor som Gustaf Adolfs torg, finnes i midten samt dessutom en mycket storartad, ännu ej fulländad sal, som skall täckas med glas. Här skall blifva plats för dem, som ej hafva råd att hyra butikerna, hvilka äro stora. Meningen är derföre, att korggummorna skola hafva sin plats under tak och skyddade för väderleken här. Under hela platsen äro hvälfda källare, att förvara sakerna uti, och dessa källare upplysas genom glas i taket af en tums tjocklek. På detta torg och inom dessa lokaler skola nu slagtare, fiskhandlare, med ett ord alla som handla med lifsmedel, husera, och en hvar, som ser denna anläggning, kan ej nog beundra huru praktiskt och ändamålsenligt allting är anordnadt. Det är en fullkomlig modell. I går försiggick den vanliga ceremonien å fisktorget, nemligen då torgbokhållaren klockan fem på morgonen ringde den stora klockan der, dermed tillkännagifvande att säsongen för ostronhandelns tillåtande började. Den varar till den 12 Maj. För en sådan ringning erhåller bokhållaren en guinee. Det är ondt om ostron och priset är år från år dyrare, ty konsumtionen ökas så enormt, hvarjemte större massor än förr numera gå till kontinenten. I går besökte jag ,,Greenwich. Af en bekant, anställd vid dervarande berömda observatorium, erfor jag, att den 21 Augusti, omkring tiotiden på aftonen, inträffar ett högst märkvärdigt och ovanligt fenomen, nemligen att man kan äfven med mindre instrumenter upptäcka, att yJupiter under 1?, timmas tid blifver öfvergifven af sina drabanter. Detta har endast observerats fyra gånger förut, nemligen 1681 af Molyneux, 1802 af Herschell, 1526 af Wallis och 1843 af Griesback. Man önskar här derföre att för vetenskapens skull observationer på olika punkter göras och meddelas, hvadan det ej kanske vore ur vägen om särskildt denna anhållan blef bekant för våra skickliga vetenskapsmän. Den hos oss sedan i fjol bekante kanotfarande engelsmannen Mac Gregor har i år gjort en annan tur. Han har nemligen i en nybyggd lustjakt om 112 lästs drägtighet korsat kanalen, seglat öfver till Havre och sedan uppför Seinefloden till Paris samt tillbaka. Han beskrifver nu sin resa under hårdt väder. Troligen kommer han seglande längs Holland och Danmark till Östersjön igen, ty han berömmer mycket norden. Just då ministrarne här, trötta vid och förnärmade öfver kejsar Theodors i Abyssinien beteende att qvarhålla såsom fångar i jern Englands konsul och officiellt utskickade, hålla på att anordna ett krig mot honom, för att befria fångarne, bringar oss telegrafen en rapport från befälhafvaren å en engelsk man of wark, hvari han officielt underrättar att rebellarmeen i Abyssinien lyckats afskära kejsaren från den plats, der fångarne förvaras, samt att man har numera hopp om deras befrielse, hvadan dessa långvariga transaktioner torde taga ett slut. Dessa underrättelser kommo ock lagom till pass itt väcka glädje vid den sedvanliga fest, som lordmayorn gaf i Onsdags för Drottningens ministrar. Det brukas ej att inblanda politik i talen vid dessa middagar.