Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1867, sida 2

är, med ett ord, en fullständig hushälletidning, som här föreligger, och hvars pilliga pris kan vara mångdubbelt ersatt blott med en enda liten anvisning af de hundratals sådana, som här förekomma. — Svenska emigranter i Chicago. Hr Trägårdh har till Svenska Amerikanaren meddelat följande rapport: Under loppet af veckan från den 8—13 hafva endast mindre partier svenskar anländt till Chicago. Thorsdagen den 11 kommo 400 —500 mormoner, 30 å 40 svenskar, de öfriga danskar och norrmän. Vid erbjudandet af råd och upplysningar sade de sig ej behöfva någotdera och tycktes vänta sig ett riktigt paradis på jorden i Utah, flickorna isynnerhet. Då det sades dem, att det ej var så alldeles väl stäldt med samhällslifvet i Utah, svarade de: ,,vi veta allt bättre. Den 12 på aftonen anlände öfver Quebec 30 sv enskar. Söndagen kommo på 3 särskilda bantåg omkring 500, hvilka hade lemnat Göteborg den 21 Juni och på ångf. City of London ankommit till Newyork. 100 af dessa lågo uti emigranthuset; de sände sina tacksägelser till sällskapet Svea. Större antalet af dem lemnade den 15 staden för Boone, Iowa, Green Bay, Red Wing, Omaha, Altona, Fairfield, Moline och några få andra platser; många flickor stannade qvar och fingo genast tjenster. Den 15 på aftonen kommo å Great Eastern 20 svenskar, hvilka ännu ej afrest. För omkring halfannan vecka sedan var öfverste Mattson här i staden på genomresa till Red Wing. Ilan hade erfarit att statsagenterna för Minnesota ingenting kunde uträtta i Newyork. (Samma erfarenhet gjorde Minnesotas agent i Quebec, hvarföre han också snart lemnade nämnda stad). Detta kom sig dels deraf, att de ej kunde slippa in i Castlegarden, som hade tillföljd att de ej sågo en skymt af emigranterna innan dessa redan fått sig biljetter och skulle begifva sig af, dels emedan de voro obehöfliga, enär Castlegardens styresmän sörja för emigranternas bästa såväl som det är möjligt. Särskilt omnämnde öfverste Mattson, i de mest berömmande ordalag, kapten R. E. Jeanson, vår välbekante och välkände landsman, yttrande att svenska emigranter i honom hade sin bäste vän och att han uppoffrar all sin tid för att hjelpa dem till rätta med både råd och dåd. Då således de svenska emigranterna hafva en så Pålitlig person att bistå dem i Newyork och här finnas särskildt tillsatta agenter för att skydda och hjelpa dem, böra de kunna vara temligen trygga för bedrägerier, såvida de blott vilja begagna de upplysningar som meddelas dem. Detta är likväl icke alltid fallet. Så t. ex. inträffade i Söndags, att i5runnare af flera slag inkommo i Sveas och Danas emigranthus och sökte med lock och pock att narra emigranterna derifrån, hvilket äfven lyckades dem med några enfaldiga individer.