vara ytterst förbittradt deröfver, att general Marqueg, som förde befälet öfver de kejserliga trupperna i staden Mexiko, undsluppit, enär man fruktar, att han skall uppreta indianstammarne i vestern och organisera ett långvarigt guerilla-krig. Marquez synes från början hafva umgåtts med tanken att i smyg lemna hufvudstaden. Alla underrättelser om krigets gång hemlighöllos för innevånarne; tidtals lät han utsprida rykten om segrar at de kejserliga trupperna. Af stadens rikaste köpmän lärer han hafva utpressat omkring en million piaster i kontanta penningar. Kort före sin flykt gjorde han flera skenutfall från fästningen, vid hvilka han använde få infanterister och tio gånger så många kavnallerister. Omsider försvann han helt och hållet under en mörk natt. Sedan de juaristiska trupperna inryckt i hufvudstaden, var deras första sträfvan — att fånga Marquez. Det gick ett rykte, att han dolt sig i en kyrka. Denna besattes då med trupper, och presten Rivas fängslades samt underkastades flera dagars svält, för att förmås till bekännelse. Men alla forskningar voro förgäfves; generalen var borta. För öfrigt försäkras, att mexikanska regeringen nu skall utfärda ,en förklaring till hela verlden för att bevisa, att denna regering varit i sin goda rätt, då Maximilian dömdes till döden. I denna förklaring — så heter det — skall Judres bevisa, att 6,300 mexikanare blifvit dömda till döden, för det de försvarat sitt fädernesland; och det tillägges, att han kommit i besittning a! dokumenter, som skola gifva nya och oväntade upplysningar om de sista händelserna. hmmm AR —J—i —P5