Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1867, sida 2

Göteborg den 6 Augusti. Den vackra Ringsjön i Skåne har i dessa dagar utgjort skådeplatsen för en storartad och vacker folkfest, vid hvilken uttryck af vänskapliga känslor blifvit, mer eller mindre vältaligt, utbytta mellan danskar och svenskar, eller samma folk, som för ett par århundraden sedan kämpat mången blodig strid i samma nejder. Detta nationalhatets uppgående i en högre anda af vänskap och känsla af gemensamhet mellan folken är ett upplyftande skådespel. Så utvidgar sig sferen för den menskliga solidariteten alltmer. Så bör man hoppas att den skall utvidga sig till alla Europas, ja till hela jordens folk. Har blodsbandet — stamförvandtskapen — återförenat de tre nordiska folken, så bör känslan deraf också sammanknyta alla folk af germaniskt ursprung, för att derefter med dem förena äfven de romaniska och slaviska folken. Denna förvända benägenhet å ena sidan att inkräkta på hvarandras områden, och denna ängsliga sarhåga å den andra för hvarje sådan inkräktning — alla dessa anledningar till fiendskap och blodiga tvister mellan folken skola upphöra, när dessa icke längre känna sig såsom främmande för hvarandra och verkande för olika intressen. Det är derföre den personliga beröringen mellan folken eger en så stor betydelse. Nu se de fordna fienderna hvarandra i ögat, de finna — icke utan en viss förvåning — att denne fiende icke är ett sådant vilddjur, som man från barndomen hört honom omtalas; de finna att han är en lika så god mensklig varelse som man är sjelf; de trycka hvarandras händer och utropa: låtom oss vara vänner! Så hafva fiendtliga uppsvear, göther och Virdar lärt känna hvarandra efter det de små provinsrikena blefvo ett enda rike; så hafva nordens tre folk nu lärt känna hvarandra; så skola, genom en allt närmare och utsträckt personlig beröring mellan folken, alla Europas folk lära känna hvarandra. Det fordras tid att hinna till ett sådant mål; men den menskliga utvecklingen räk