Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1867, sida 2

hafva icke kunnat räddas. Den 18 och 19 Juni vore de värsta olycksdagarne, ty icke mindre än 250 fartyg lågo då inklämda i isen. 330 sjömän hafva räddat sig till Archangel, hvaribland 100 engelsmän, och de öfriga till största delen norrmän. GREKLAND. Vid exkonung Ottos död hafva de flesta länders tidningar — isynnerhet de engelska — deraf tagit sig anledning att återkomma till Greklands politiska förhållanden. Så skrifver den engelska tidningen , Times: Det konstiga grekiska konungadömet var en af de sista bockar, som den europeiska diplomatiens gamla skola gjorde. I det andra helleniska konungadömet träda företeelserna af det första än mera i dagen. Ohjelplig, bankrutt och fräckt stråtröfveri i de inre, dum ärelystnad och trolöshet i de yttre förhållandena. Konung Georg uppsteg på tronen lika okunnig i hvad rörer regeringen, som konung Otto. Lika med honom måste han förlita sig på en främmande mentors råd. Hans minister, Sponneck, gaf lika stor anledning till skriket mot främlingsregering, som Ottos förtrogne Armansperg. Grekerna hafva begge gångerna önskat en utländning till regent för att skydda sig mot sina Kapodistrias, Kolokotronis och Miaulis. Men knappt hafva de fått en sådan utländsk regent, innan de söka forma honom efter den bild, som de önska; de vilja att han skall hafva deras egna passioner, och de älska och understödja honom blott då, om han vill tillåta att oredan i det inre blir allt värre och värre, samt om han skrytsamt talar om sina rättigheter och skyldigheter som ,,Alla grekers konung, om han gifver efter för alla möjliga helleniska sympatier, icke aktande skyddsmakternas råd, samt utsättande sig för faran af en öppen strid med Turkiet ech att arbeta Ryssland i händerna. Konung Georg anträdde onekligen regeringen under lyckligare auspicier än hans företrädare . . . . Han var klok nog att icke allenast antaga sitt adoptiv-fäderneslands religion, utan föreställde äfven för sitt folk en brud, som var ortodox grekinna och dertill ryska. En förbindelse med huset Romanow betyder i grekernas ögon naturligtvis långt mera än en förbindelse med den storhertigliga familjen af Oldenburg. Hvilken reel nytta en nära förbindelse med Ryssland kan hafva för grekerna, är visserligen svårt att förutsäga; men visst är att en rysk politik i Athen sällan förfelar att vara populär, och så länge en grekisk regering kan berömma ig af czarens understöd, skall den säkerligen icke sätta några skrankor för sin fiendtlighet mot Turkiet eller sitt trots mot vestmakterna. Måhända fästa grekerna alltför stor tillförsigt häråt; måhända förbise de de nya kombinationer, som under de sista tio åren uppstått i Europa ..... Ryska politici kunna afvakta det rätta ögonblicket, men man kan väl sätta i fråga huruvida grekerna skola kunna gifva sig så till tåls. De felslagna förhoppningarne i de yttre angelägenheterna skola sannolikt framkalla än värre oreda i de inre, der ännu ingen förbättring är märkbar, utan tvertom rättmätiga tvifvel förefinnas, om någon sådan någonsin skall blifva måjlig.Times och åtskilliga andra engelska organer anse till följe af allt detta, att den sjuke mannens aktier härigenom stigit betydligt. AMERIKA. Representanternas hus i Washington har antagit en resolution, som fordrar, att regeringen skall taga reda på de under utrustning varande expeditioner, hvilka, under den verkliga eller uppdiktade förevändningen att hämnas Maximilians död, förbereda sig till inblandning i Mexikos inre angelägenheter. I samma resolution begäres upplysning om de åtgärder, som regeringen vidtagit för att förhindra dessa expeditioners afgång. Från Mexiko meddelas att Juares ånyo öppnat Tampicos hamn. Gomez och Conales sägas vara i öppet uppror mot Juarez och att hafva förklarat staten Tamaulipas oberoende af honom. Från Vera Cruz berättas, att Juarez gemål inträffat der; folket mottog henne på ett entusiastiskt sätt. Vidaurrå hade blifvit skjuten i Queretaro och en mängd andra imperialister hade blifvit dömda till detsamma. Man misstänkte att Marquez höll sig dold i hufvudstaden. Det österrikisba Krigsskeppet Elisabeth tog i Vera Cruz flyktingar ombord. På Haiti har general Salnare jenhälligt blifvit vald till president. De sednaste Newyorktidningarne meddela efter korrespondenser och tidningar från Mexiko några nya detaljer om rittegången mot Maximilian och de båda generalerna. Enligt dessa berättelser sammanträdde krigsrätten den 13 Juni på morgonen i Irturbides teater i Queretaro. Den högra sidan af scenen upptogs af domrarne; den venstra innehöll platser för de tre anklagade och deras advokater. Den öfriga delen af teatern var upptagen af en ofantlig massa af åskådare, som under andlös tystnad afhörde förhandlingarne. Klockan 9 fördes Miramon och Mejiå till teatern i en af en stark eskort omgifven vagn. Maximilian, som var sjuk, kunde ej infinna sig vid förhöret. Man förhörde först Mejia och sedan Miramon. Så snart de svarat på de till dem ställda frågorna, och deras advokater slutat sina försvarstal, fördes de ut ur salen. Rättsbetjenten påropade nu kejsaren. Som denne var sängliggande sjuk, och derför ej kunnat inställa sig, begaf sig allmänna åklagaren, sennor Azquizoz, till hans fängelse. Han återkom efter en hten stund och förklarade, att det vore omöjligt för fången att infinna sig hos domstolen. Ordet gafs då åt hans advokater, hrr Vasquez och Eulalio Ortega, hvilkas försvarstal skola varit utAA —