Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1867, sida 1

DLELAALAEELEggnnnnnknnnkn leröfver erhålla vederbörligt betyg, under förutsättning likväl att hon förut styrkt sig ega de insigter i vissa till filosofiska fakulteten hörande förberedande läroämnen, hvilka äro stadgade såsom vilkor för inskrifning in Albo juris studiosorum. Vid sådant törhållande fann fakulteten icke heller, att någon särskild åtgärd för vinnande, i denna del, af det ändamål, som rikets ständer isyftat, erfordrades. Dock ansåg sig fakulteten ke böra underlåta att, rörande frågan om anällandet af qvinnor i statens tjenst, gifva tillkänna att, ehuru visserligen några få allmänna befattningar funnes af beskaffenhet, att staten för deras skötande skulle kunna begagna sig af qvinligt biträde, användandet af qvinnor likväl syntes fakulteten mindre lämpligt antingen i betraktande tages nödvändigheten i sådant fall af qvinnans uppfostran från yngre år för offentliga bestyr och hennes praktiska bildning för embetsmannabanan, eller asseende fästades specielt på de embeten och tjenster, för hvilkas erhållande en inför takulteten eller den juridiska examenskommissionen aflagd examen vore såsom kompetensvilkor anbefalld. Medicinska fakultetens utlåtande: Af de framställningar, som i berörda underdåniga skrifvelse hos K. M:t göras, anser sig fakulteten endast befogad att yttra sig öfver den, som rörer rättighet för qvinnan att i likhet med männen kunna erhålla anställning som läkare, med full rätt till läkarekonstens utöfning i alla dess grenar. Af ordalagen i ständernas skrifvelse har fakulteten dock icke med säkerhet kunnat afgöra, huruvida det varit rikets ständers mening, att qvinna, som nåjaktigt aflagt vederbörande kunskapsprof, skulle jemte rättigheten till läkarekonstens utöfning, jemväl erhålla kompetens till statens läkaretjenster eller icke. Då emellertid för frågans bedömande det är af stor vigt, att olika arter af befattningar icke sammanblandas, så har fakulteten sett sig föranlåten att särskildt yttra sig öfver hvardera af dessa olika förutsättningar. Hvad först angår rättighet för qvinna att sedan bon förvärfvat nödiga kunskaper och undergått i lag föreskrifna pröfningar, erhålla licentia praeticandi i samma utsträckning som medicine licentiater af manligt kön, så har fakulteten icke funnit någon giltig anledning att densamma förvägra, under förutsättning likväl att de qvinliga elevernas undervisning erhåller enahanda omfattning, som de manligas, och att kunskapsprofven förblifva fullkomligt lika. Beträffande åter qvinnans anställning såsom läkare på stat och med tjenstgöringsskyldighet i likhet med midicinalstatens tjenstemän, har fakulteten icke i samma grad varit utan tvckan, i hvad mon en sådan nyhet skulle vara för befordrande af allmänt och enskildt väl ändamålsenlig, och vågar fakulteten derföre icke gifva sin tillstyrkan till en sådan förändring af den bestående samhällsordningen, hufvudsakligen på den grund, att inom vårt samhälle qvinnors lämplighet att på ett sjelfständigare sätt förvalta statens embeten ännu är oförsökt och sålunda måste anses tvifvelaktig. För den händelse åter att K. M:t skulle finna lämpligt bifalla rikets ständers i underdånighet gjorda hemställan, att rättighet till utöfvande af läkarekonsten hädanefter jemväl må af qvinnor kunna förvärfvas, anser fakulteten, att tillträde till de medicinska läroverken för framtiden bör lemnas äfven åt qvinliga elever, hvilka aflagt enahanda kunskapsprof, som i akademiska statuterna finnas angifna såsom nödiga för inskrifning vid de medicinska fakulteterna, och att vid dessa läroanstalter sådane anordningar vidtagas, som kunna blifva nödiga för att lemna särskild undervisning åt de qvinliga eleverna i de läroämnen, der en gemensam undervisning för manliga och qvinliga studerande ej kan anses lämplig. 1 afseende på dessa anordningar utbeder sig fakulteten att framdeles få yttra sig, sedan K. M:ts beslut fallit i sjelfva hufvudfrågan. Med afseende på lämpligaste sättet för qvinliga elevers undervisning i de medicinska vetenskaperna har fakulteten jemväl förehaft trå om inrättande af ett särskildt medicinskt lärover för qvinnan, men dervid kommit till det enhälliga beslut att afstyrka bildandet af ett dylikt specielt läroverk, enär staten genom en sådan anstalt skulle å vidkännas betydliga omkostnader utan att någon nödvändighet dertill förefinnes, och enär garantien för de qvinliga elevernas vetenskapliga utbildning bäst vinnes derigenom, att de erhålla sin undervisning vid samma läroverk som de manliga. Då åt den qvinliga läkaren lemnas samma licentia artem exercendi som åt den manliga, bör af den förra äfven fordras samma insigter och samma pröfvade skicklighet, som staten anser sig böra fordra af den senare. Att deremot inkränka den medicinska undervisningen för qvinnor endast till vissa specialbrancher, såsom t. ex. gynekologi, pediatrik, oftalmiatrik o. s. v., anser sig fakulteten ingalunda kunna tillstyrka, då sådan ensidig utbildniog icke i vårt land berättigar någon manlig äkare till medicinsk praxis och då derjemte för utöfvandet af en dylik specialläkareverksamhet erfordras omfattande insigter äfven inom medicinens iga delar, samt staten svårligen skulle kunna öfvervaka, att icke dylika specialister jemväl befattade sig med annan läkareverksamhet, för hvilken de icke erhållit tillräcklig utbildning Akademiska konsistoriets skrifvelse. Sedan K. M:t genom nådig remiss d. 22 November sistl. år anmodat Tit. att, efter vederbörandes hörande inkomma med vederbörligt utlåtande öfver Rikets Ständers i skrifvelse den 12 Juni samma år gjorda framställning i fråga om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter, har Tit. i ofan uppgifna ändamål genom remiss d. 1 derpås följande December hit öfversändt handlingarna, Då universitetets yttrande i frågan synes hufvudsakligen böra afse möjligheten för qvinnan att här förvärfva och aflägga prof på de insigter, som för behörigheten till särskilda statens tjenster erfordras, har akademiska konsistoriet ansett det egentligen åligga fakulteterna, hvilka det tillkommer att hvar för sig meddela och pröfva ifrågavarande kunskaper, att i frågan meddela utlåtande, och har derföre infordrat sådana från filosofiska, juridiska och medicinska fakulteterna och intagit dem i sitt protokoll, af hvilket ett utdrag här i djup ödmjukhet bifogas. Teologiska fakultetens yttrande har icke blifvit infordradt, derföre att, så vidt af Rikets Ständers skrifvelse kan inhemtas, qvinnans anställning i kyrkans tjenst icke blifvit ifrågasatt. UTRIKES, i Ve TT ÅA NYTY