Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1867, sida 2

skaflenhet, att skicklighet till dem kan förvärfvas utan särdeles långvarigt ooh exklusivt arbete. Det tillkommer icke fakulteten att yttri sig om gränserna för qvinnans rätt inom dessa för fakulteten främmande områden. Fakulteten inskränker sig derföre till den frågan, om qvinnans rätt att vinna kompetens bör utsträckas äfven till sådana tjenster, för hvilka akademisk examen utgör ett kompetensvilkor. Betraktas denna fråga från den synpunkt, som ofvan angifvits såsom den första och vigtigaste, nemligen qvinnans naturliga verksamhetssfer, så visar det sig icke kunna vara med samhällets väl öfverensstämmande, om qvinnan drages till någon oflentlig befattning, som fordrar så långvarigt och träget förarbete för vinnande af erforderlig insigt och kicklighet, att qvinnan deraf hindras och bortvändes från utvecklingen af förmågan till hvad som tillhör henne såsom qvinna, eller från intresset för detsamma, och sålunda ledas in på en bildning, som för henne blifver missbildning. Tillämpningen häraf på gifna förhållanden är lätt gjord. Gossen och yr ngen är från omkring 9 till 18 eller 19 års ålder så Sysselsatt i elementarläroverket, att den tid han från dithörande arbeten eger ledig, med allt skäl anses nödig för hvila, rekreation, förströelse. För absolverandet af universite amen iordras sedermera 3, ofta 5 till s års likadant arbete. Redan i betraktande af dessa tidsförhållanden kan i allmänhet den regeln uppställas, att med qvinnans egentliga bestämmelse ej kunna stå tillsammans erhållandet och utöfningen af sådana offentliga befattningar, för hvilka såsom kompetensvilkor fordras att hafva genomgått en på fulländade elementarstudier grundad akademisk lärokurs och absolverat akademisk examen. Men härtill bör vidare läggas afseendet på det inflytande på qvinnans bildning i det hela, som de akademiska studierna och det akademiska lifvet skulle medföra. Den uteslutande eller hufvudsakliga sysselsättningen med enligt deras natur mer eller mindre abstrakta vetenskapliga akademiska studier jemte dermed förenade vetenskapliga öfningar af slerahanda slag under en följd af år just i den ålder, då qvinnan är mest bildbar, och det slags kamratskap med män, som derunder skulle uppstå, skulle ej allenast gifva hennes bildning en riktning från hvad man i vidsträcktaste mening kan kalla den husliga äfvensom från intresset för detta. Sjelfva arten af ofvannämnde sysselsättning och kamratskap skulle visserligen vara egnad att möjligen bibringa qvinnan en hög grad af intellektuel bildning, med hvilken för öfrigt under sjelfmant sig erbjudande tillfällen dertill ett mer eller mindre frivolt, lättsinnigt eller osedligt förhållande till män och spassagera förbindelser kunde stå tillsammans; men kan deremot icke gerna undgå att i de flesta fall utplåna förmågan och motverka bildningen till det imerliga oah ädla förhållande könen emellan, som i äktenskapet vinner sitt fullständiga uttryck. Dessa senast påpekade olägenheter skulle nu visserligen i någon mån kunna afhjelpas medelst inkrättandet af särskilda läroanstalter för qvinnor. Men då desamma, äfven så, ingalunda försvunne I samt dessutom olägenheten af tidsförlust och utplånande eller minskande af intresset hos qvinnan för qvinlig bildning qvarstode, kan med allt skäl sättas i fråga, om det vore lämpligt och rätt att för ett ändamål af så tvetydigt värde vidtaga en i så dyr anordning, som inrättningen af ett eller flera universiteter för qvinliga studerande jemte de redan befintliga för manliga. Ehuruväl fakulteten anser den synpunkt, från hvilken förevarande fråga nu blifvit betraktad, vara den enda, från hvilken man kan komma till; ett direkt och fullständigt svar, tror sig f: tulteten dock icke böra underlåta att taga henne i betra tande äfven från en annan. Denna andra synpunkt vinnes, om man fäster sig uteslutande vid statens intresse att få sina tjenster väl skötta. Frågan blifver då icke längre den, om qvinna genom att egna sig åt ett visst slags tjenster drages ifrån sin naturliga och för samhället i det hela välgörande verksamhet, utan endast den, om hon, vare sig genom sann bildning eller missbildning, ! kan vinna så mycken skicklighet till skötandet af sådana tjenster, att staten af hennes tjensteutöfning kan vänta åtminstone lika stor fördel som af mannens. Om frågan så uppställes, måste man utan tvifvel vidga området för qvinnans embets mannaverksamhet utöfver de gränser, som förut angifvits. Men från kretsen af de tjenster, som efter nyssnämnda grunder kunna anförtros åt qvinnan, anser fakulteten, som äfven här inskränker : sig till frågan om de tjenster, för hvilka akademisk examen utgör ett kompetensvilkor, i första rummet böra uteslutas sådana, vid hvilka antingen sjelfva utöfningen eller förberedelserna inne-A fatta och fordra en jemförelsevis ren och oblan-J! dad det abstraherande förståndets verksamhet, i hvartill qvinnans naturliga anlag och riktning i minst lämpa sig, således egentligen domarebefattningar och mera omfattande och sjelfständiga i administrativa befattningar äfvensom sådana, hvil-A kas utöfning mer eller mindre sammanfaller medi 1 1 Il vetenskapsmannens verksamhet, såsom akademiska lärarebefattningar. Vidare synes det fakulteten vara klart, att om än qvinnan både för de studier, som tillhöra den medicinska lärokursen, och för den medicinska praktiken har mera anlag och fallenhet än för de förstnämnda mera på det abstrakta och generella riktade verksamhetsformerna, ! hon likväl icke kan med fördel användas i alla de fall, der en i statens tjenst anställd läkares . tjenst påkallas. Hvad slutligen angår lärarebefattningar vid elementarläroverket, anser fakulteten ur den synpunkt, från hvilken frågan nu betraktas, qvinnas anställning såsom lärarinna i nämnda läroverks lägsta klasser, der lärjungarne ännu äro barn, icke innebära någon orimlighet. V serligen utgör enligt gällande författningar filosofiekandidatexamen ett kompetensvilkor till ifrågavarande lärarebefattningar, och väl inser fakulteten, att många af de ämnen, som i denna examen kunna ingå, höra till dem, för hvilka qvinnan, enligt hvad ( ofvan nämndt är, allra minst har sallenhet; men med den frihet i val af ämnen och med den möjlighet till befrielse från tvenne af de sex så kallåde tvångsämnena, som nu gällande examensreglemente medgifver, betviflar fakulteten icke, att dvinna skulle kunna bestå ett sådant prof. Utan att anse sig böra bestrida möjligheten af qvinnas användning såsom lärarinna i elementarläroverkets lägsta klasser, kan dock fakulteten icke underlåta att anmärka den svårighet, som uppkommer deraf, att det å ena sidan med afseende på undervisl ningens lämplighet såsom förberedelse för den i skolans högre klasser efterföljande synes vara i ke ringa grad betänkligt, om qvinna skulle i en . lägre klass ensam gifva all der förekommande undervisning, men å andra sidan tyckes vara önskligt, att undervisningen i de lägsta klasserna icke på flere lärare fördelas. Lemnande åt andra fakulteter och ämbetsmyndigheter att ingå i mera detaljerade framställningar angående de examina och de tjenster, som höra till deras områden, vill k fakulteten slutligen göra en allmän anmärkning angående den ställning, qvinnan skulle komma att I intaga, om hon finge rätt att vid universitetet af-Ås 8 S 2 — lägga juridiska, medicinska eller silososiska examina och sedan efter ofvan angifna grunder vinna befordran. I alla de fall, som ofvan blifvit antydda, skulle hon, oaktadt hon användt samma n bete, tid och kostnad, som man, för att habili-In tera sig till inträde inom ett visst tjensteområde sa och derinom vederbörligen blifvit anställd, likväl I på förhand vara utestängd från fri täflan med mannen och avancement i tur, hvilket ovilkorligen skulle medföra skenet af orättvisa och inom detta s il område hennes nedsättning i jemförelse med man-JjÄ