Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1867, sida 2

ineller utifrån kommande — revolutionärt anfall på Rom. Som bekant är, har ministerpresidenten Ratazei mycket bestämdt förklarat i parlamentet, att italienska regeringen icke skall tillåta någon kränkning af det päfliga territoriet, och denna förklaring har blifvit bestyrkt deraf, att de italienska trupper, som blifvit uppställda för skydd af den romerska gränsen, på sista tiden blitvit betydligt förstärkta. A andra sidan synes det tydligt, att Ratazzi icke skall tillåta, det någon annan makt företager ett steg för den påfliga regeringens skydd. Så framställde han frågor till kabinettet i tuilerierna med anledning af, att den franske generalen Dumont begifvit sig till Rom för att inspektera den påfliga fremlingslegionen, som till följe af desertioner sammansmält från 1,900 till 800 man. Visserligen har franska regeringen desavuerat nämnde general, och dermed är förmodligen denna sak afgjord; men den ifver, hvarmed Italiens konseljpresident sjelf öfvervakar allt hvad som kan få sken af intervention, låter förmoda, att han icke skulle bekämpa en i Rom af ensamt dess innevånare utförd omhvälfning, men deremot acceptera dess resultater. Denna äsigt — att ite lienska regeringen skulle acceptera en sådan sait accompli — uttalas frän flera håll, bland annat i en korrespondens från Florens till ,Gaz. piemont. . Från Paris skrifves den 21 dennes till .Köln, Zeit.: , Att det italienska aktionspartiet tänker öfverrumpla Rom, är temligen tydligt. Italienska regeringen är emellertid fast besluten att förebygga ett sådant anfall på det påfliga territoriet, men i sjelfva Rom finner man sig icke destomindre ganska osäker. I fall det är sannt hvad ,,Corriere italiano berättar derifrån, så har kardinal Antenelli förfrågat sig hos de katholska makterna, hvad deras regeringar skulle göra, om följande trenne fall inträffade: 1. om det otvetydigt visade sig, att italienska regeringen — trots de i Septembertraktaten öfvertagna förpligtelserna — spelade under täcke med aktionspartiet; 2. om revolutionspartiet framträngde till Roms portar; 3. om ett uppror utbröte i sjelfva Rom. Den italienska tidningen tillägger, att de katholska makternas representanter i Rom erbjudit sig att skydda den. helige fadrens person, äfvensom medlemmarne af det heliga kollegiet; för öfrigt kunde de icke yttra sig angående de trenne framställda frågorna, innan de inhemtat närmare instruktioner från sina regeringar. Köln. Zzeit. betviflar riktigheten af dessa meddelanden. FRANKRIKE. Angående de franska rustningarne, som blifvit ett stående ämne i den tyska pressen, skrifver den franska , Avenir national: , Flera tidningar omtala utomordentliga rustningar i Frankrike. Angående dem, kunde vi nog hafva åtskilligt att förtälja; men då det kostat oss 100 francs att omtala vissa militära åtgärder, så förbjuder oss klokheten att på annat sätt intressera oss för Bellonas sak, än i tysthet. Af en berättelse från Paris till tyska tidningar erfares, att lägret vid Chalons blifvit förökadt med 4 regementen infanteri. I , Weserzeitung fästes uppmärksamheten på, att det i Maj månad skedda förökandet af franska armåen med 70,000 man (från 385, 000 till 455,000), trots den luxemburgska frågans fredliga biläggande, icke föranledt till någon reduktion; utan att samma styrka måste antagas alltjemt vara under vapen, enär de permitteringar, som egt rum, inskränka sig till endast två man pr bataljon. Chassepot befinner sig för närvarande vid gevärssabriken i Brescia. Det heter, att sabrikerna nu dagligen lemna 300 gevär till franska armåen. Expositionskommissionen har från den 24 dennes nedsatt abonnementspriset för besök på Marsfältet intill expositionens slut till 40 fr. i I lagstiftande församlingens session d. 24 dennes diskuterades frågan. om en ansökan från staden Toulouse att få använda 4 millioner af ett år 1860 taget lån för stadens ,hausmannisering. Denna sak är så till vida af intresse, att ansökan blifvit gjord af en kommission och icke af stadens kommunalråd, som blifvit upplöst, emedan det icke ville ingå på mairens försköningsprojekt. Mairen synes nemligen vara en liten Hausmann. Oppositionen i lagstiftande församlingen motsatte sig med stor kraft beviljandet af den framstälda begäran, hänvisande på, att det icke vore politiskt ärligt ätt så förfara. Detta hjelpte dock icke; majoriteten röstade för, att Toulouse skall ,,hausmanniseras.