UV UTRIKES. FRANKRIKE. Medan de officiösa tidningarne i Paris och Berlin försäkra, att det bästa förhållande råder mellan franska och preussiska regeringarne, fortfara krigiska rykten det oaktadt att cirkulera, och det är isynnerhet de engelska tidningarnes korrespondenter i Paris hvilka se framtiden i svart och i hvarjehanda tecken finna bevis på att Napoleon III ruspvar öfver anfallskrig mot Preussen. Så till ex. vill Daily News pariserkorrespondent veta, att den fredligt sinnade ,,vicekejsaren Rouher, så fast han än synes sitta i sadeln, snart skall afgå och lemna plats åt en minister PersignyFleury. En sådan ministere, säger korrespondenten, betyder krig och upplösning af lagstiftande församlingen. Kejsaren, som ångrar de frisinnade löftena han gaf i sitt bref, af den 19 Januari, och icke längre är sinnad att verkställa de då lofvade reformerna, skulle genom kriget få en passande anledning att uppskjuta dessa på obestämd tid eller för alltid och att icke sammankalla lagstiftande församlingen förr än nästa år. Korrespondenten försäkrar, att Frankrikes krigsrustningar, ehuru så mycket som möjligt betäckta med hemlighetens slöja, fortgå utan afbrott, och han är öfvertygad, att kejsaren beslutat vid första lägliga tillfälle sticka Europa i brand. Emil Olliver, som förut i hög grad haft kejsarens förtroende, yttrade nyligen i kammaren, att Frankrike måste hafva frihet eller krig. Ar detta sannt, och det kan knappt betviflas, så är kriget gifvet, ty friheten står för närvarande i de kejserliga kretsarne under pari. I provinserna anse prefekterna det nästan för bevis på upproriskt sinnelag att tala om kejsarens liberala löften. Vid en offentlig middag i ett af de nordliga departementen ville nyligen en medlem af generalrådet utbringa en skål för kejsarens bref af den 19 Jan., men prefekten ville icke det och hotade att utvisa honom.