Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1867, sida 3

22 Blandade ämnen. Sjöolyckorna i IIvita hafvet. Danska konzulatet i Archangel har i en rapport af den 28 Juni meddelat utrikesministeriet i Köpenhamn, att sedan konsulatets sista rapport af den 21 Juni ingen ytterligare berättelse inlupit om, att något under dansk flagg gående fartyg förolyckats, samt att det var sannolikt, att olycksfallen hvad de danska fartygen anginge inskränkte sig till två sådane, hvilka totalt förolyckats. Antalet fartyg, som sammanräknadt gått förlorade genom 8. olyckorna i Hvita hafvet, kunde icke med bestämdhet uppgifvas, men förmodades vara 50 eller 60. Vid rapportens aigång hade till Archangel inlupit 39 under dansk flagg gående fartyg. Det af ett norskt skepp dit införda norska skeppet ,.Entreprise hade måst betala bergarena 1,600 danska riksdaler för sin räddning. Den 27 Juni hade danska skeppet ,,Zampa fört in till Archangel det norska -Lyna, som är värdt 30,000 riksdaler danskt. Kaptenen på det sista hade räddat sig i land vid Onega. Ur ett bref från skepparen på skonerten ,,Chri stine från Odense; dateradt Archangel den 2 Juli, meddelar ,,Iyens Stiftstidende följande: Den 17 Juni voro vi omkring 250 fartyg, som alla blefvo omringade af ofantliga ismassor, hvilka drefvo mot land. Nu började en tilldragelse, som man aldrig förr sett eller hört. Isen pressade fartygen; som voro samlade inom en half mils distans, dels mot hvarandra, dels upp på land; och inom en half timma efter det isen hade kommit i drift började det ena fartyget efter det andra att gå till botten vid sidan om oss. Manskapet flydde från de sjunkande skeppen för att åtminstone rädda lifvet; några af dem kommo ombord på andra fartyg, andra sökte land på den öde kusten, der de kerligen hafva slitit mycket ondt, eftersom der hvarken fanns husrum eller föda att rhålla. Det lyckades mig att bringa ,, Christine ngre ut från land bland den mera reguliera en, hvarigenom jag undgick att lida så stark tryckning af isen, utan måste drifva, hvarthän denna och strömmen förde oss, tills det ändtligen den 22 Juni lyckades mig efter mycken möda att blifva klar från isen och hålla fartyget gående längs landet, ofta starkt hotad af vår gamla fiende, och den 1 Juli nådde jag härvarande hamn med allt väl ombord. Af det antal skepp, som den 17 Juni voro omringade af isen, hafva till dato blott omkring 100 kommit i hamn, så att de förolyckade fartygens antal tyvärr säkert är mycket stort. Storartadt telegrafbolag. Från London skrifves till ,, Köln. Zeitung att en firma i nämnde hufvudstad, Siemens, Halske komp., fått koncession på 25 ärs tid för anläggande af en telegraflinie öfver Preussen och Ryssland till Indien. I London har redan utkommit en prospektus för bildandet af ett aktiebolag för detta ändamål. En lefvande död. Ett i Saint-Denis boende äkta par lefde i beständig osämja, hvarför de båda makarne år 1861 frivilligt flyttade från hvar andra (skiljsmessa kan, som bekant, ej utan mycket krångel och bråk ega rum mellan katoliker). Mannen flyttade bort från Saint-Denis, och det dröjde ej länge, innan hustrun började lefva tillsammans med en annan man. En vacker dag fann hon denne hängande död i deras rum. Hon förklarade för den polistjensteman, som infann sig för att undersöka saken, att den hängde var hennes man och lemnade honom sin verklige mans dopattest, deras rigselattest och andra papper, som qvarblifvit i hennes förvar. Från denna dag utgaf hustrun, som var försedd med en lagenlig dödsattest för hennes man, sig för enka och hade bestämt sigiför att om kort tid ingå ett nytt äktenskap. De nödiga formaliteterna hade blifvit ordnade hos måren och bröllopet var utsatt till Lördagen den 13 Juli. Mannen, som bor i Paris, fick emellertid det infallet att göra en tur till Saint-Denis, der han ej varit på flera år, för att taga reda på hur hans hustru lefde. Man kan lätt tänka sig, att han på det högsta öfverraskade de personer, hvilka känt honom och trodde honom vara död. Några af dem trodde sig tillochmed ha varit närvarande på hans begrafning. För att ytterligare bevisa honom sanningen af sitt påstående, gingo de med honom till kyrkogården, hvarest på ett grafkors stod att läså: Här hvilar min käre make, Pierre D., död den . . .. Den återuppståndne döde gjorde genast hos polisen anmälan om sin existens, tillfölje hvaraf hans hustru nu blifvit häktad och ställd under tilltal. Herresätet Frijsenborg i Danmark. Redan för flera år sedan påbörjade danska konseljpresidenten, grefve C. Frijs, ett storartadt och i hög grad intressant byggnadsföretag, som nu närmar g sin fullbordan, nemligen uppförandet af hans fäderneborg, herresätet Frijsenborg, beläget på omkring 3 mils afstånd från Aarhus och omgifvet af härliga skogar. Sjelfva borgen består af tre flyglar, försedda med vackra torn och på alla si dor omgifna af breda grafvar, hvaröfver präktig: bryggor föra. Byggnaden, till hvilken etatsråde Meldahl har gjort ritningen, påminner genom sil stil om Christian IV:s tidsålder och förenar mec smak och ädel skönhet ett imponerande majestät Frijsenborgs slott kommer att blifva en verkli prydnad för Jutland, ett byggnadsverk, med hvil ket få i landet kunna jemföras. Frijsenborg ha varit i familjen Frijs besittning sedan 1665, så ledes i tvenne århundraden. År 1671 upphöjde dåvarande egaren Mogens Frijs i grefligt stånc och grefskapet Frijsenborg upprättades, ehuru de då icke var så stort som det sedan blef. Ufte hand blef det den största privata landtegendom Danmark, så att det år 1848 omfattade en are: af 8 qvadratmil. Italienska Röfvarc. Assisrätten i Catanzaj har nyligen fällt dom öfver 21 banditer, hvilka al sedan år 1860 härjat och plågat provinserna öf och nedra Calabrien. Förhandlingarne inför rä tan Haraag 3 icka mindra än 12 damnrar ack elnt