Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1867, sida 3

TIII 10 )d at den under vårtiden rådande blåst och kalla väderlek, hvilken mycket ofördelaktig inverkat på all växtlighet, fördröjdes gr kcten e. obetydligt å så väl naturlig som artificiel ängsmark dock har genom sedermera inträffande mildväder omvexlande med regn och värme, densamma så hemtat sig, att utsigterna för en god höskörd äre ganska lofvande. Betet lemnar nu mera ett både tillräckligt och saftigt näringsämne. Romerska bad. (Ur Malmö Snällpost.) Egentliga ändamålet med romerska bad är att återställa hudens hämmade verksamhet till ett normalt, naturenligt tillstånd, och derigenom på skyndsammaste sätt underlätta organismens naturliga läkande kraft. Under det kalla eller varma bad afse att rena huden genom tvagningar och andra yttre medel, så är romerska badets princip att verka inifrån utåt och derigenom åstadkomma en så fullständig rening af huden som möjligt. Detta sker genom en ökad, kraftig svettafsöndring, hvilken likväl framkallas på ett med organismen öfverensstämmande och vetenskapens nyare forskningar motsvarande sätt, och som redan i forntiden erkändes för ändamålsenlig och i vidsträckt skala användes af de på kulturens högsta grader stående folken, greker och romare. Tyskarne upptogo och begagnade flitigt dessa bad. Ända till trettioåriga kriget funnos sådana i nästan alla städer; de härjningar, som åtföljde detta krig, bidrogo likväl till deras förfall, så att de helt och hållet råkade i glömska. I Orienten hafva baden deremot bibehållit sig i nästan oförändrad form ända till våra tider och utöfva det mest välgörande inflytande på befolkningens helsa. n Cypern är, enligt doktor Luthers påstående, bebodd af en blandad af kristna och muhamedaner bestående befolkning. De kristne äro nästan uteslutande underkastade lungsot, hvaremot muhamedanerna undgå denna sjukdom, och med ätta har man sökt orsaken till detta märkvärdiga faktum deruti, att de sistnämnde till följd af deras religionsföreskrift äro tvungna att regelbundet besöka det turkiska badet, hvilket de kristne icke göra. Men det turkiska badet är till sin form fullkomligt lika med de fordna romerska baden, och verkar på samma sätt som de. Dessa bads välgörande verkan erkändes af den bekante resanden i Orienten, doktor Urquhardt, och han försökte införa dem efter sin hemkomst till Europa. Först genom en utmärkt, i Irland boende, läkare doktor Barters bemedling blef en sådan badanstalt uppförd, hvilken likväl efter åtskilliga försök icke fullkomligt motsvarade de förväntningar man gjort sig. Nu införde doktor Barter åtskilliga förbättringar, motsvarande nyare tidens vetenskapliga principer. Dessa fullkomnade bad kallas, efter det land der de först blifvit införda, iriska eller romersk-iriska bad. I sjelfva Irland finns nu nästan ingen stad, som icke har sitt förbättrade romerska bad, och till och med jernvägsbolagen anse det vara i deras intresse att anlägga dylika på mycket besökta orter. Doktor Barters i S:t Anshill uppförda badanstalt begagnades sedan år 1856 af öfver 70,000 personer. Men innan vi betrakta de många utomordentliga fördelar, hvilka med säkerhet uppkomma utaf ett rätt begagnande af de romerska baden, är det nödvändigt att först meddela en kort beskrifning öfver detta bad, specielt sådant det i den nya romerska badlokalen i Hamburg är utfördt. Alldenstund det romerska badet afser att gifva åt huden den högsta grad af renhet, på det att detta för lif och helsa vigtiga organ må kunna fullkomligt fullgöra sina funktioner, så är det nödvändigt att hela anordningen i ett dylikt bad företer den största snygghet och elegans. Hos romarne voro baden försedda med all den tidens lyx; målareoch bildhuggarekonsterna täflade med hvarandra i att pryda baden med sina skönaste alster; en Phidias konstverk voro uppställda i dem för att skänka de badande en njutning. Vid uppförandet af det romerska badet i Hamburg fästades äfven behörigt afseende härpå, endast med den skillnad, att vi här se oss omgifna af nutidens lyx och komfort, under det att hos de gamle funnos mot tidehvarfvet och klimatet svarande anordningar. Tvenne eleganta rum, hvilka erbjuda den badande en angenäm tillflykt före och efter badet, bilda ingången. Från dessa mottagningsrum leder en med portierer försedd dörr till det egentliga badets första rum, i hvilket alltid herrskar en temperatur af 19 grader Reaumur. Denna sal kallas här, liksom hos romarne, Frigidarium eller det kalla rummet. Midtpå golfvet befinner sig en med blommor prydd cirkelformig hvilosoffa, hvilken erbjuder en behaglig anblick, under det en mjuk matta dämpar ljudet af den gåendes steg ; om dasen intränger ett klart ljus genom kulörta rutor pfvantill och om aftonen sprida klart brinnande, med kupor försedda lampor, en mild belysning. På båda sidor om Frigidarium finnas kabinettslika afdelningar, i hvilka den badande ingår för att afkläda sig. Dessa afdelningar äro försedda med förhängen, som upptill sammanhållas, och innehålla, utom erforderliga toilettföremål, en med högsta komfort inrättad hvilosäng. Denna ednare liknar till formen ett förlängdt latinskt W, å att den på densamma hvilande kroppen stödjes på alla sidor och icke på något ställe kan emotaga ens den obetydligaste tryckning. Den Badande ingår i ett af dessa kabinetter, ifkläder sig och omsveper sig med ett plagg af int hvitt lärft. Fötterna beklädas med tjenliga andaler af prepareradt trä. Sålunda förberedd begifver man sig in i det örsta badrummet. Detta är hvälfdt och femton ot högt. Denna höjd gifver det Romerska badet n utomordentlig fördel, ty endast härigenom bliter det möjligt, att de badande ständigt omgifas af en frisk atmosfer, i det den förbrukade armare luften samlar sig högst uppe vid taket ör att derifrån genom en lämplig anordning gå ut det fria. I öfversta delen af taket till detta badrum äro mvexlande matta och brokiga glasrutor i en prydig ordning anbragta, genom hvilka ett dämpadt ch delvis tärgadt ljus infaller, hvars behagliga alfskymning inverkar angenämt och sörljufvande å de badande. Väggarne i badrummet äro deorerade med väl utförda, orientaliska landskapsnålningar, och man tror sig i sjelfva verket likom genom ett trollslag förflyttad till en tropisk. ejd, ty den här herskande temperaturen visar på hermometern 40 graders värme enligt Reaumur. detta rum, hos romarne kalladt ,,Tepidarium eller det varma), begynner snart svetten att ymigt framtränga. Ju mer huden kommer i verkamhet och börjar rodna genom de framträdande apillarkärlen, desto begärligare uppsuger den syret den omgifvande luften. Hela denna process åtöljes, såsom redan doktor Confeld iakttog, af en tomordentligt angenäm känsla. Genom hudverkamheten underlättas inandningen, enär hud och ungor stå i det innerligaste förhållande till hvarndra. I ,Tepidarium ökas hudafsöndringen efer hand, men först i nästa på fullkomligt samma ätt inredda rum, ,,Sudatorium, förhöjes den beydligt. Den i ,Sudatorium (svettrummet) råande jemna värmen stiger till 50 grader Reaunur. Här rinner svetten under en obeskriflig känsla : f välbefinnande, under det kroppens yta kännes all för handen, till följe af den häftiga utdunstingsprocessen. Märkvärdig är för den badandes nsla skillnaden emellan Tepidariet och SudatoTa — .