Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1867, sida 2

a . böteborg den 24 Juli. Om den svenska statsförfattningen och dess sednaste förändring — utgör öfverskriften till en följd at uppsatser, som under loppet af detta år varit införd i den vetenskapliga bilagan till Leipziger Zeitung. Uppsatserna, författade af Oberforstrath d:r frih. von Berg, vittnar om en fullständig kännedom om icke blott statsförfattningen af 1809 och den nya grundlagen af 1866, utan tillika om Sverges äldre historia. Uppfattningen af den lyckligt uttörda reformen är oväldig och sann, stående författaren på reformens sida. Författaren erinrar om de frivilliga offer af sina privilegier och företrädesrättighelen, som adeln gjort först 1509 och derefter 1865, yttrande derom: ,Dessa privilegier voro sådana, hvars upphäfvande i de flesta Europas stater blott blifvit innehafvarne aftvungna efter revolutioner och mer eller mindre våldsamma omhvälfningar, under det man i andra stater ännu väntar på denna offervillighet af den feodala arristokratien, detta med allt skäl blott af sig sjelf älskade ,junkerdöme. I sin förblindelse och i sin oförmåga att begripa bildningens och den fria tankens makt med den deraf följande tidsströmningen, förmena dessa menniskor sig kunna mot folkens naturenliga, demokratiska (i detta ords ädlaste mening) utveckling ställa, genom blotta negationen, en oöfverstiglig damm, hvilken dock, hvilande på lösa sanden, endast kan uppehålla, men aldrig motstå tidens vågor. Till desse män vore ett sorgfälligt studium af Sverges historia att anbefalla, men ännu mer skulle de handla i sitt eget intresse, om de ville behjerta det sköna och aktningsvärda exempel, som svenska adeln gifvit i den sednaste tiden. Den offrade mycket, men har också derför skördat sina medborgares erkänsla och tillgifvenhet. Äfven de regeringar, som öfversmeta absolutismen med skenkonstitutionalism, kunna af Sverges föredöme lära huru ett ärligt konstitutionelt förfarande förmår på författningsenlig väg besegra de största svårigheter, och huru fortfarande en stark konungamakt är al förenlig med folkets utveckling på frihetens rund Den aktade och lärde försattaren utför härefter en historisk framställning af den svenska statsförfattningen och dess utveckling från de älsta tiderna till den nyaste tiden, en sammanfattning af vårt statsskicks historia, som är, såsom öfversigt, mycket lärorik äfven för svenska läsare. — Författaren redogör vidare för 1809 års regeringsform och anför de skäl, som gjort en förändring i denna ståndsförfattning nödvändig. Han slutar denna del af sin framställning mef följande ord: ,Sammanfatta vi det här anförda, måste vi såsom opartisk och ointresserad betraktare komma till det resultat, att utur de fullvigtigaste inre grunder och gentemot en luttrad allmän-menings påtryckning den dittillsvarande ståndsrepresentationen blifvit absolut ohållbar; i det den icke motsvarade en sann folkrepresentations fordringar och ej understödde det svenska folkets sociala och ekonomiska utveckling. Ministeren har alltså helt visst beträdt den politiskt riktigaste vägen, när den föreslog konungen en genomgripande författningsreform, hvilken såsom första grundsats uppställde ståndsförfattninges upphäfvande. Författaren lemnar härefter en noggrann framställning af den nya riksdagsordningen af den 22 Juni 1866, dervid han i bifogande noter redogör för våra kommunaloch länsförhållanden, såsom för häradet, landsthinget, m. m., hvilket allt är nödigt för att rätt förstå den svenska statsförfattningen. Under redogörelsen för utskottens sammansättning och verksamhet, måste han tillika förklara de egendomliga institutioner, som vi ega i vårt riksgäldskontor, i justitise-sombudsmannen m. m. Förf:n skildrar till sist ganska lifligt den strid, hvarmed den nya författningens genomförande var förenad, samt belyser slutligen de farhågor, som blifvit från reformens motståndares sida framställda mot AA i