Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1867, sida 2

I II(UGÖSLIILÄAIIUGC 1 1i1—2 m2m2 Aa d:s kom en fråga på tal, hvilken under ; len sednaste tiden föranledt rätt mycken uppståndelse, nemligen den om folkbiblio-si tekernas ställning till administrationen. För någon tid sedan inlemnade nemligen elt antal prester till senaten en skrifvelse, hvilken de jemmerligen klagade deröfver, att åtskilliga folkbiblioteker blifvit besmittade med arbeten af Voltaire, Rous;cau och andra förfärliga revolutionärer och fritänkare, och franska senaten, som utgör den mest reaktionära och ljusskygga politiska korporation i Europa, fann klagomålen alldeles i sin ordning och anmälde dem till regeringens behjertande, i trots af senatorn S:t Beuves protest, som endast ådrog honom en duellutmaning från en medsenator. I lagstiftande församlingen uppträdde nu Elgene Pelletan mot regeringens redan tillkännagifna afsigt att utfärda ett reglemente för solkbiblioteken. IIan påpekade, att då några deputerade för en tid sedan sökte förmå regeringen att reglementera handelsbörsen, för att hindra vissa börsmän att bedrifva ofog, hade regeringen förklarat sig deremot, emedan ett sådant reglementerande skulle tillika med ofogen qväfva affärsrörelsens sunda och naturliga utveckling. Pelletan önskade, att om regeringen förklarat sig för en sådan princip, hon ock måtte konseqvent vidhålla den och icke förfara annorlunda mot folkbiblioteken än mot börsen. De enda för nationen skadliga böckerna äro de liderliga, som fritt cirkulera i de högre sällskapskretsarne, men för denna litteratur har man ingenting att frukta i afseende på folkbiblioteken, som förestås af allvarliga familjefäder, i hvilkas intresse det ligger att hålla slika böcker sjerran. Till den liderliga litteraturen räknade Pelletun största delen af den teaterlitteratur, som uppblomstrat under det andra kejsardömet (oväsen i salen), och han ansåg, att teatern under denna tid sjunkit i sådant förakt, att dess tid såsom en nationel och civilisatorisk inrättning måste betraktas såsom utlupen. Men romanen, i hvars form så mycket af nutidens bästa tankar och ädlaste fantasi gjuter sig, bör dock icke för de dåliga romanernas skull uteslutas. Jag ber om nåd åtminstone för en roman, yttrade talaren, ,för den, som åstadkommit slafveriets afskaffande; förgäten icke, mina. herrar, alt Lincolns prcsidentskap utgick; ur ,Onkel Toms stuga. Pelletan ville icke vidlyftigt orda om socialismens serikl. ter, ej heller om dem, som utgingo srän fängelset i IIam. (ÄÅnspelning på de af Napoleon IIT såsom statsfånge författade, socialistiskt färgade skrifterna). Talaren hyllade icke det sociala ideal, som låter individen gå under i statens panteism; han fann oförnuft i striden mellan bourgeoisie och proletariat och utkastade i det hänseendet en skizz, som vann hela kammarens enhälliga bifäll. Men han fann numera ej heller någon fara i de socialistiska skrifterna, hvilkas villfarelser äro förgätna, men hvilkas sanningar redan äro som sådana erkända, och han påpekade såsom ett egendomligt faktum, att icke mindre än fem kammarens ledamöter, bland hvilka äro förträffliga nationalekonomer och rika bankirer, varit redakr törer af den S:t-simonistiska skolans tidning, och att dennas hufvudredaktör, Michel Chevalier, nu är senatens nationalekonomiska orakel. Pelletan ville icke, att staten skall konstituera två klasser af läsare, den ena reglementerad, den andra icke. Ett folk, som är i besittning af allmän rösträtt, kan man ej förhindra att fritt välja sina böcker. Hr statsministern Rouher, som sjelf stått i så mycken beröring med arbeterne, bör för öfrigt bäst sjelf veta huru mycken intelligens och upphöjda idöer man bland dem anträffar. Man må icke alltid hålla folket i förmynderskap; man måste gifva menniskan spelrum att blifva ansvarig inför sig sjelf; ,framåtskridandets högsta mål är menniskan, beroende af sitt samvete. — På Pelletans tal genmälde statsrådspresidenten Durergier, att regeringen dock funnit det nödvändigt att reglementera folkbiblioteken. — Pelletan tog derefter ordet för andra gången, för att begöra, att man då åtminstone måtte utfärda en lag för desamma och icke låta dem hemfalla åt administrationens godtycke. Ryktet att prins Napoleon skulle besöka Köpenhamn förklaras af de franska tidningarne för ogrundadt. Vice konungen af Egypten anlände den 19 d:s från Dover till Paris. AMERIKA. Mexikanske gesandten i Washington, Romero, har förklarat för ogrundadt ryktet, att Santa Anna blifvit tillfångatagen och skjuten. Ryktesvis påstås, att åtskillige äfventyrare, bland hvilka flera österrikiska officerare, i Neworleans förbereda ett infall i Mexiko. Dagens post. Kejsarinnan Eugenie reste d. 21 dennes till Ösborne för att besöka drottning Victoria. Kejsaren beledsagade henne till Havre. Morin, Piccioni, Havin och åtskilliga andra ledamöter af Frankrikes lagstiftande församling väntas till Köpenhamn. Finland. Kansmatser. De finska Konstigkarne