Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1867, sida 2

Article Image
rar, vår intelligenta befolkning, våra bilp iga arbetslöner, m. m. 2 Här erfordrades, tillade man, endast konti currensens lifvande och tvingande makt, ör att förmå oss att fatta denna vår ställ-ning och göra oss densamma till godo. Skyddstullarnes afskaffande vore alltså det 3 första villkoret för att vi skulle inträda s på den nya banan. Yv Och denna sak är ganska tydlig för hvar 1 och en, som rill och kan se densamma t opartiskt. t En prospektus uppgöres till en sabriksanläggning och såsom dess vinst beräknas e en större eller mindre del af det ökadell pris på den tillverkade varan, som anscss ligga i skyddstullen. 1 Men sålunda är anläggningen beräknadsi och grundad helt och hållet på den inlIeII-Ä 1 S 1 ska assättningen. När då ett dåligt år uppstår i landet, hvarigenom folkets konsumtionsförmåga förlamas, så är fabrikens hela afsättning förminskad, och det hjelper ej om mun haft mångdubbelt skydd eller rentaf förbud. Hade deremot skyddstullen icke funnits, så hade kalkylen från början baserats på den stora verldsmarknaden. Den anläggning, som då visat sig icke lönande, hade ej kommit till stånd, utan kapitalerna hade sökt en bittre användning; den åter, som då visat sig vinstgifvande, hade haft en orubbligt fast position. Naturligtvis skulle der alltid uppstå svårigheter innan gamla fabriksanläggningar, gr rundade på den inhemska marknaden allena och på förutsättningen at dess högre priser, hunno, vid skyddstullarnes nedsättning, limpa sig efter de nya förhållande Det är dock fignesamt att erfara, det mer än en fabrikation redan inträdt på den nya och goda banar Ett framstående rum inlaga i detta hänscende våra porslinsfabriker. Ingen tillverkning har varit mera skyddad än denna. För ingen — i förhållande till fabrikationens omfång — har landet måst vidkännas större uppoffringar. Och dock lefde dessa fabriker ett tynande lif. Blefve skyddstullarne nedsatta eller upphäfda, så vore de ohjelpligt förlorade — derom har man hört de allvarligaste försäkringar. Men hvad har verkligheten visat? Jo. att just dessa fabriker, hvilka i alla fall kunna blott i obetydlig mån göra sig vattenkraften till godo, börjat leverera artiklar till utlandet, och detta på ett sätt, som lofvar dem en stor framtid. För detta lyckliga förhållande hafva de uteslutande att tacka kraftiga och intelligenta egare och verkmästare, hvilka oförfäradt inträdt på den europeiska täflingsbanan, tillkommande der äfven den vigtiga omständigheten, att en god tecknisk läroanstalt i hufvudstaden ställt utmärkta arbetskrafter till denna fabrikations förfogande. Ett likartadt förhållande har inträdt äfven i fråga om vår klädestillverkning, och en början i samma rigtning förspörjes äfven på andra områden. Det är vår lifliga öfvertygelse att det så skall fortgå inom nästan alla våra närvarande större industrigrenar, sedan nemligen det vigtiga hinder för deras kraftiga utveckling blifvit undanröjdt, som låg i vårt fordna dåliga kommunikationsväsen. Ett angeläget vilkor för det stora ändamålets vinnande är dock, att behörig besparing införes vid våra fabrikers anläggning och skötande. Vi kunde äfven i detta hänseende hafva. mycket att lära af det lilla Schweiz. Der börjar man ej en industri med uppförande af palatslika byggnader, ej heller aflönar man direktörer med orimliga honorarier, och detta emedan man icke grundar sådana företag på så stora kapitaler som !os oss. Vabrikanten är oftast sin egen verkmästare, eller besitter åtminstone full insigt i alla detaljerna at sin industri. Icke heller beräknar man så stora vinster, att affärens hufvudmän kunna, på en inskränkt rörelse, föra ett lefnadssätt, som kunde anstå millionären, om han vill föra ett sådant. Det är på denna väg vi böra äfven ingå, och om vi det göra, så skola våra rika naturliga hielpkällor, äfven på detta fält, snart nog göra till en sanning äfven sde djerfvaste förhoppningar på vårt lands sindustriella framtid. Den frodiga plantan börjar här och der uppstiga ur jorden. Låt oss väl vårda henne! l Siaden och Länet. Skarhskyttekärens första prisskjut

22 juli 1867, sida 2

Thumbnail