Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1867, sida 3

Länsstyrelsernas första årsvärxt-berättelse. Södermanlands län. Enligt hvad den förlidet år afgifna tredje be ättelsen innehåller, var den under hösten rådand väderleken nästan oafbrutet regnig, hvarför, til följd af markens derigenom vattensjuka beskaffen het, sådden af höstsäden å många ställen försena des och å några, synnerligast å sankare mark, e 2sens kunde försiggå. Å de ställen, der sådden vanlig tid kunnat ega rum, visade brodden ett fro digt utseende, men eljest företedde den, dels til följd af jordens genom den ogynnsamma päderlesken förorsakade sämre bearbetände, dels i anled ning af ett mindre godt utsäde, en svag och tynande växtlighet. Under vintern, som inföll tidig och länge fortfor, var marken väl frusen och ymnigt betäckt med snö, hvilket förhållande väl var tjenligt för säden, men den länge qvarliggande snön och den under våren rådande kalla, regniga J och blåsiga väderleken, som fortfor till ända fram el emot medium af sistl. Juni månad, inverkade menligt på växtligheten och försenade så väl sädessom grässlagens utveckling. Genom en derefter inträdande gynnsammare väderlek, omvexlande med värme och mildt regn, har växtligheten blifvit betydligt uppbjelpt, ehuru denna fördelaketiga omständighet icke kunnat i lika hög grad inverka på höstsäden, som å värsäden och gräsväxten. Ehuru en ej så obetydlig olikhet i grödans utscende förefinnes emellan olika trakter af länet, torde dock förhållandet med de särskilda sädesI slagen samt gräsväxterna i allmänhet befinnas vara följande: Ilvetet, som mycket odlas, är i allmänhet tunnt och svagt, så att skörden deraf antagligen kommer att utfalla under medelmåttan; rågen, ortens hufvudsäde, hvars blomning, ehuruväl till någon del afbruten af regn och kyla, i allmänhet kan sägas hafva försiggått och ännu fortgår under gynnsamma förhållanden, är väl å ätskilliga trakter frodig och vacker, men å andra, hufvudsakligen der den blifvit sent sådd och d svagare jord, tunn och ojemn, har dock temligen vackra ax, så att af detta säde, om den nuvarande serdeles gynnsamma väderleken fortfar, medelmåttig skörd torde vara att påräkna. Alla slag af odlade vårsäden, såsom ärter, vicker, korn, hafre och blandsäd hafva i allmänhet, isynnerhet å lä tare jord, ett vackert och frodigt utseende, och torde under fortfarande gynnsamma förhållande en god skörd deraf kunna emotses. Lin och hampa, ehuru jemna, äro så nyligen uppkomna, att något omdöme om den blifvande afkastningen ej ännu kan afgifvas. Enahanda är förhållandet med potatis och rofvor. Gräsväxten, hvars växtlighet förhindrats af den oblida väderleken under våren, har genom sednare inträffade gynnsamma förhållanden i bety dlig mån förbättrats, så att densamma å artificiella ängar visar ett lofvande utseende och lemnar hopp om god afkastning; deremot är densamma å naturliga ängar mindre Å och har å ett och annat ställe lidit af s. k. isbränna, men lemnar likväl i allmänhet hopp om medelmåttig skörd. Å kärr och i skogstrakter belägna ängar, hvilka stått och ännu till en del stå under vatten, torde afkastningen blifva ganska ringa. Vermlands län. Hvad först beträffar råg och hvete, hvilket senare sädesslag endast i ringare mån odlas, blef sådden häraf, till följd af den ihållande regniga väderleken under förlidna års höst, dels på mänga ställen alldeles förhindrad, dels verkstäld under så ogynsamma förhållanden, att utsädet icke kunde före vinterns inträde vinna tillräcklig stadenom ock sädet under den af sträng köld utmärkta vintern flerestädes alldeles utgått ! och måst med värsäd ersättas. Å de ställen äter, der höstsädet, i anseende till markens högländta belägenhet och jordens lättare beskaffenhet, icke! led af vätan, utan nådde en kraftigare utveckling, har detsamma dock under den kyliga våren tagit skada, och antyda underrättelserna från samtliga ; fögderierna, att afkastningen kommer att utfalla mycket under medelmåttan. Beträffande vidare vårsädet, nemligen korn, hafre och ärter, så företer detsamma inom Mellan-, Österoch Söder-Sysslets fögderier ett lof; vande utseende, ehuru på några ställen säden skadats af mask. Inom Norroch Vester-Sysslets fögderier har värsådden så sent kunnat verk1 ställas, att i allmänhet sädesbrodden först nyligen 2 börjat uppkomma. Masken har orsakat skada; äfven inom sistnämnda fögderi, hvarest hafresädet, der det något mera uppkommit, visar sig mycket tunnt, sannolikt till följd af utsädets dåliga beskaffenhet. Potates och andra rotfrukter, bum mycket sent kunnat sättas, voro vid månadens början så föga försigkomna, att något yttnde om dem icke kunnat meddelas. Från Söderslets fögderi uppgifves dock, att potatesen på ändta marker skall hafva tagit skada af det 7 ymniga regnet. N Gräsväxten och klöfvervallarna, hvilka senare väl lidit någon skada af frosten under k Maj månad, förete inom Mellan-, Usteroch Sder-Sysslets fögderier ett mycket lofvande utcende, så att en god skörd af foder torde kunna ss våräknas, men inbergningen deraf har ännu icke d våbörjats. d Inem Elfdals härad äro utsigterna för årets . körd synnerligen förmörkade, derigenom att!P n icke obetydlig del af den odlade jorden ut-d ster Klarelfven blifvit dels en och dels två gån-I: ser öfversvämmad, hvarvid utsädet nästad alldeles V vortspolats. Do utmed elfven belägna ängar, rån hvilka en betydlig del af ortens höfoder!Y vanliga år hemtas, äro genom uppslammad ? and så förstörda, att någon afkastning derafg cke för året kan påräknas. Betet är genom vat-S endragens höga vattenstånd förloradt på många ss. tällen, till följd hvaraf många kreatur blifvit ålh ttrade. n f i Bres sran Amerika, (Ur Jönkän5naclaagaa-tv