Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1867, sida 1

Försvarsverket i Schweiz, med hänsyn till svenska förhållanden. (Forts. fr. N:o 165.) Innan vi lemna frågan om officerskåren böra vi ej lemna oanmärkt maj. H:s sanna och opartiska omdöme om den schyeiziska armöens generalstab. Han yttrar erom: Ä. Förbundsstaben står inom armeen 1 högt anseende. Alla officerare med ärelystnad söka inträde i densamma, dels för en större verkningskrets man i densamma kan vinna, dels för den hastigare befordran till armeens högre befälsgrader man kan hoppas ernå. — Med loford bör man nämna, att stabens officerare, som visserligen äro förmögne personer, men dock ofta i ekonomiska förhållanden, som fordra hela deras omtanka, det oaktadt infinna sig för att, ehuru med stor ekonomisk upposfring, göra tjenst i staben, då militärdepartementet derom framställer sin önskan. Vigten och betydelsen af detta förhållande är uppenbar. Det är på generalstaben armåens hela strategiska ledning beror; den är hufvudet, tanken, som leder det hela; hos densamma böra alltså den krigsvetenskapliga kunskapen, den öfvade militära blicken, den beräknande förmågan af planläggning och dispositioner, fullständig vapenkännedom, jemte alla de moraliska fältherreegenskaperna vara koncentrerade. Den bästa armå utan en skicklig generalstab blir en gagnlös mekanism. Också var det Preussens utmärkta generalstab, som väsentligt bidrog till dess segrar i det sista kriget, likasom engelska armeen på Krim förlamades genom denna stabs underhaltighet. Huru dermed hänger ihop vid den sven