Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1867, sida 2

tum öfver dem? Om detta ej i allmänhet kan ske, hvar skall då gränslinien dragas? Må huset öfverväga den frågan. Och slutligen vill jag med all aktning för huset säga, att huru stor vår makt och vårt inflytande äro, äro vi dock icke ett verldsparlament, utan det nade konungarikets parlament. (Bifall.) IIvarken omedelbart eler medelbart bära vi något ansvar för den beklagansärda händelsen, och jag anser det för ganska tvifvelaktigt, att införandet af bruket att i våra parlamentariska debatter utöfva en internationel kritik skall visa sig praktiskt nyttigt eller bidraga till ett godt förstånd mellan folken. Oaktadt denna till sir Lawrence Palk riktade replik, som mottogs af husets bifall, kunde hr Otway icke afstå från att framkomma med sin interpellation om att afbryta de diplomatiska förbindelserna med Mexiko. Lord Stanley svarade: Frågan, om en gesandt skall ackrediteras hos president Juarez regering, böra vi, enligt min åsigt, icke i hast eller under inflytandet af en öfvergående innesstämning öfvervä hvilken mån Juarez landet eller hvilka utsigter han har på varaktighet. denskull är jag icke för att i förtid afbryta förbindelserna med Mexiko. IIvad angår ett fortfarande afbrott af förbindelserna med Mexiko, ligga skälen deremot nära till ha 3 föga eller alldeles icke skada mer geringen, ty enligt min åsigt är hufvudften för en brittisk gesandt i Mexiko att ka intressen och att, när så kräfr faktisk hej uppg bevaka br ——— — — regeringen icke skadas, men tr ra och de der bosatte allvarsamt lida. största möjliga ståt. som voro gjorda för de ves, framställa anspråk, som kanske icke alltid äro angenäma för dessa regeringar. Af förbindelsernas afbrott skulle alltså den m ka väl de britt brittiska unders Sultanen har i England emottagits med od Do De förberedelser, ta ändamål, hafva ölver räskat allt, hvad som hitintills i den vägen varit försökt under drottning Victorias Egyp regering. gen af Cambridge och Prinsen af Wales, hertivicekonungen af en voro sultanen ill mötes i Dover; b ningen af sattigundervisningslagen. långt all derstädes stationerad militär var uppbådad för att genast vid landstigningen gifva sultanen en angenäm föreställning om sin trognaste bundsförvandts magt. Den 12 dennes, kl. 3 e. m., ankom sultanen till London. Han åkte med prinsen af Wales i öppen vagn genom den af gardeskyrassierer bildade spalieren från bangården Charing Cross in i staden. Menniskoträngseln var stor och väderleken vacker. I Spring-Grave nära Richmond har prinsen at Wales invigt en undervisningsanstalt, som har det egendomliga, att liknande och i förbindelse med densamma stående skolor skola anläggas i Frankrike, Italien och Tyskland, så att lärjungarne under åtta års kurs skola tillbringa två år i hvartdera af dessa fyra riken och sålunda inhemta de fyra allmännast utbredda språken. Den engelska anstalten, som är beräknad för 200 lärjungar, är en praktfull byggnad. Idcen till dessa internationella skolor har utgått från Richard Cobden och Michel Chevalier. I underhusets möte den 10 dennes förekom en intressant diskussion rörande folkundervisningen, då hr Austin Bruce, vicepresident för undervisningsväsendet under Russellska ministeren, föreslog andra läsHan motiverade detta förslag bland annat med det anmärkningsvärda och för England i sanning skymfliga faktum, att af engelska barn i skolåldern hälften icke erhålla någon skolundervisning alls. De skolor, som finnas, äro icke många nog och lemna dessutom mycket öfrigt att önska. Det system, som hitintills blifvit följdt — frivilligt upprättade och underhållna skolor — har visat sig icke vuxet uppgiften. Herr Bruce, som visste, att ett lagförslag om obligatorisk skolgång ej skulle hafva någon utsigt för sig, ville i stället, att hvarje kommun skulle sättas i stånd att bilda en skolförening och erhålla rätt att utskrifva skatter för skolors grundande och underhåll; dock skulle, i anseende till den rådande olikheten i religiösa tänkesätt, intet barn vara tvunget att deltaga i religionsundervisningen, om föräldrarne skriftligen reserverade sig deremot. Talet innehöll en stor mängd af statistiskt material och var rikt på sidoblickar till andra länders kulturförhållanden. Bruce framhöll bland annat, att den preussiska härens utmärkta uppförande under det förflutna kriget är att tillskrifva i frimsta rummet soldaternas i skolan förvärfvade bildning. — Algernon Egerton understödde förslaget. — Fosster anmärkte bland annat, att man i Sachsen med sämre maskiner och verktyg gör bättre industrialster än i England, hvilket har sin förklaring i den sachsiske arbetarens bildning och den engelskes råhet. — Gladstone, förre skattkammarkanslern, påpekade, att ett förbättradt skol. väsen nu är desto mer af nöden, som det förestår en betydlig utvidgning af valritten. Debatten blef i anseende till der framekridna tiden afhruten. sedar Å — —-—FÅ—-— NLA —