Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1867, sida 2

ngare, som skulle föra dem upp till Westinsterbridge, i hvars närhet de sörbeedda bostäderna äro belägna. Redan på morgonen såg man en mängd elgier promenera omkring här, nemligen e, som hade anländt med postfartygen. ondon tillkännagaf äfven sin välkomstälsning, på så sätt, att alla de hufvudakligaste gator blifvit dekorerade med en nängd flaggor, mest belgiska, engelska och anska. Alla bryggor voro redan klockan tre ullsatta med menniskor, och nere vid andningsplatsen var knappt möjligt komma ram. Först emellertid mot semtiden såg nan de rikt med flaggor prydda ångfarygen nalkas. Eskorten utgjorde väl ett lussin ångbåtar, alla lastade med nyfikna hassagerare. På de fartyg, der Belgierna oro, fanns ej en tum ledig plats och komnandobrygga, hjjulhus, allt var fullsatt med miformer. Ilurraropen från stränderna ich broarne besvarades lifligt af gästerna. Sedan landningen blifvit verkställd marcherade volontärerna till sina logis, till wilka de ombord erhållit inträdeskort, och å var den herrligheten slut. Senare på aftonen såg man hela Vestend yrickad med dessa många olika uniformer, genkänliga på de röda epauletterna och vida permissionerna. Folket är större än ransmännen, men af samma typ, och se ora ut. I går afton besökte de teatrar och anIra förlustelseorter, som fritt stå öppna för de resande. I dag, redan kl. 6 på morgonen, syntes många ute att bese allmänna platser och byggnader och anhöllo gerna om mötandes biträde. I dag kl. 2 började den stora banketten, som staden London gifver i Guildhall. Förberedelserna dertill lofva något storutadt, sastän samlingen torde vara allt för stor äfven för den byggnaden. Redan klockan 10 samlades gästerna på de anvisade platserna, för att sedan samfildt nu ra från Vestend genom gatorna the Strand, Uleetstreet och Cheahside. Utom de i går redan uthängda flaggor och dekorationer uthängdes sådana ytterligare på morgonen i tusendetal; nästan hvart hus var klädt. Längs trottoarerna samlades nu en massa nyfikna, och polisen, som ir så utmärkt väl ordnad, kunde hålla de ofantliga massorna i tullkomlig ordning. ändtligen klockan 12 började klockorna i kyrktornen att antyda kolonnens afgång, och snart tillkännagäfvo hurrarop och toner af musikkårer, att tåget var nära den plats jag valt. Denna var vid Tempelbar, den gamla stadsporten. En half timma åtgick innan de hade passerat, ehuru marschen var med rask takt, och i öppen kolonn, 7 man i hvardera af de två lederna, hvarje kolonn kommenderad af en officer. I spetsen för hvarje kår gingo de högre samt de öfverskjutande officerarne. Täget öppnades af engelska frivilliga af åtskilliga kårer, hvilka utgjorde hedersvakten. Sedan kom en jägaremusikkär, efterföljd af dess regemente. Derefter tycktes en stor samling i svarta kläder utvisa att denna afdelning utgjorde inbjudna civila embetsmän, såsom borgmästare m. m. I den ordning jag ofvan antydt framskredo nu de olika regementena. IIufvudsakliga uniformen är mörkblå rock med röda passpoiler, dito underkläder, röda epauletter och en keppi med rödt band nertill samt ett dylikt hvitt uppomkring. Plymen är en i grönt skiftande rik tuppfjederbuske. Ossicerarne nyttja guldepauletter, guld på hufvudbonaden och gehäng af guld, då truppens bandoler deremot är hvitt. Jägarne hafva gröna uniformer med svarta broderier samt vanliga svarta plyshattar, något spetsade, samt sidobrättet uppviket, fasthållet med en belgisk kokard. Plymen är äfven grönskif tande. Samtlige officerare bära hvita plymer, och många voro äldre män af rang som det tycktes. Tambourmajorerna burc ofantliga björnmössor, med helt säkert ? fot höga vida hvita plymer samt i belgiska färger målade plymer vid fästet a den stora plymen. Folkmassan hurrade mycket och klappade händer, då truppern: passerade, men främlingarne syntes mer: nyfikna än erkännande det hjertliga emot: tågandet. Folket såg godt ut med i all mänhet vackra ansigten. Nu till sultanens emottagande. För att emottaga honom foro prinsen a Wales jemte uppvaktning, turkiska ambas sadören med svit, de kommenderade, son skulle vara sultanens uppvaktning unde hans härvaro, samt vicekonungen af Egyp ten jemte svit i går till Dover, dit sulta nen skulle från Boulogne anlända i dag p morgonen. Bangarden vid Charing Cross, redan och för sig en vacker byggnad, enorm stor, var dekorerad på ett särdeles smak