Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1867, sida 2

Den största frågan. I Hvilken är den största af alla samtidens frågor? Hvilken är den mest maktpåliggande af de uppgifter, som af vår tid fordra sin afgörande lösning? Är det måhända någon af dessa talrika sociala frågor: arbetarelrägan, de fattigare klassernas upphjelpande, den industriella och merkantila lagstiftningsfrågan, qvinnans ställning, uppfostringsv äsendet o. s. v., hvilka inom hvarje särskild stat i våra dagar så lifligt taga fosterlandsvännens uppmirksamhet i anspråk? Eller är det någon af de ännu mera invecklade frågorna om förhållandet staterna emellan i det yttre: om krig eller fred, politisk moral eller samvetslös röfvarepolitik, om nationalitetsprineipens helgd eller dess väldförande? Eller är det inom den teoretiska forskningens, inom vetenskapernas verldsomfattande rike vi hafve att söka de problemer, hvilkas utredande torde vara att anse såsom det djupaste at den närvarande tidens behof? Ingen, som med någon uppmärksamhet sökt följa vår tids mångskiftande företeels ser inom kulturlifvets olika områden, skal förvånas öfver vårt påstående, att AN dens egentliga lifsfråga ej är att finna inom någotdera bland dessa af oss påpekade gebicter. De krafter, som arbeta på djupet af vår upprörda tid, syfta utan tvifvel åt en omhrälsning, en nyskapelse af långt mera omfattande Peskaflenhet, än den, som på de politiska och sociala förbättringarnes eller på de vetenskapliga upptäckternas väg kan åstadkommas. Den ist, som i nutiden behöfver afhjelpas, ej blott en eller annan af menskligens jemförelsevis mera underordnade igenheter, utan den står i samband just med sjelfva hufvudangeliägenheten, jertpunkten för all mensklig och samlelig tillvaro, nemligen religionen, det religiösa lifvet i hnensjlijeten. Det är religionen och dess vigtiga frågor, som i våra ar ånyo kommit att stå främst på dag; 2