Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1867, sida 2

del andra föremål, af missionären hr C. 4. Ouchterlony. Riksgätdskontorets obligationer för det nya femprocentslånet äro numera färdiga och kunna nu, efter sin utgifningsdag den 30 sistl. Juni, af köpare utbekommas alla söckendagar hos Riksgäldskontorets kommissariat. Kungörelse om ifrågavarande låns upptagning samt lånevilkoren återfinnes i dagens nummer af H.-T. på första sidan. . — Dödsfall. Utnämnde kyrkoherden i Forshälla pastorat af Göteborgs stift, fil. dokt. A. A. Ilolmerte, afled, efter en långvarig sjukdom, tillfölje af hvilken han aldrig kom att personligen tillträda sitt pastorat, sistl. Lördag i Strömstad, något öfver 5112 år gammal, efterlemnande maka och 3 minderåriga barn. Den afl. hade under en lång följd af år varit rektor vid elementarläroverket i Strömstad, för hvilken stad han äfven var landstingsman. Kyrkoherden H. var med rätta högt aktad och värderad såväl af det samhälle han tillhörde, som ock utom detsamma. — Vacker hjelpsamhet. Ombord å ångfartyget ,, Wadstena tilldrog sig i går, vid passerandet af Trollhätte slussar, den olyckshändelse, att en man af besättningen, vid fastgörandet at en lina, fick benet insnärjd i denna, med den beklagliga påföljd, att detsamma nära nog afslets. Bland de talrika passagerarne ombord gjordes genast för den olycklige mannen en insamling, uppgående till öfver 100 rdr. — Stockholms skarpskyttars deltagande i sältmanövern. Efter att hafva beskrifvit den filtmanöver, som egde rum tl. Söndag och den roll Stockholms frivilliga skarpskyttekår der fick sig anvisad — hvarför vi i korthet redogjorde i gårdagens blad efter Dag. N:r — anmärker Aftonbladet följande: vDet vore fåfängt att vilja dölja missnöjet bland kårens medlemmar öfver denna dags resultater med afseende på den vinst af militärisk öfning och erfarenhet, som blifvit en följd af de stora ansträngningar och uppoffringar, som kåren under detta dygn underkastat sig. Man bör icke heller finna det alldeles oförklarligt att då så många personer dels under åratal frivilligt pålagt sig mångfaldiga offer för att söka göra sig skickliga att deltaga i fosterlandets försvar, dels nu afsagt sig nattens hvila och hvilodagens familjlif, för att en gång få utföra militäriska operationer med och mot större afdelningar af vår arm, det skulle för många kännas harmligt, att resultatet skulle bli, att de — såsom de tyckte — ingenting sett och ingenting lärt. Vi äro emellertid fullkomligt öfvertygade att man far alldeles vilse, om — såsom man kunde höra mumlas inom åtskilliga grupper — man skulle häri vilja se någon plan att endast uttrötta och nedslå skarpskyttarne och göra dem ledsna vid skarpskytteväsendet, i stället för att uppmuntra dem. Vi tro att hela felet legat i brist på förutseende och beräkningar samt i den Björnstjernska fördelningens brådstörtade reträtt utan ringaste försök att uppehålla fiendens framryckande efter det Drottningholmsbron var forcerad. Detta erinrar om det sätt, hvarpå man ansåg lämpligt att disponera öfver Göteborgs frivilliga skarpskyttekår vid fältmanövern å Tånga hed sommaren 1865. Efter det kåren fått öfver natten bivuakera i sina tält på våta marken, beordrades den på morgonen att intaga en isolerad förpost, omkring en fjerdingsväg från sin lägerplats. Här blef den ställd emot hela den anryckande fiendtliga afdelningen, endast understödd af ett par kanoner, som, enligt order, i god tid retirerade. Innan de frivillige erhållit någon sådan order, blefvo de upphunna af kavall riet och skulle, under allvarsamma förhällanden, blifvit i grund nedhuggna. Nu måste de underkasta sig den förödmjukande rollen att springa, i half oordning, tillbaka nära en fjerdingsväg, och när kåren sedermera fick operera tillsammans med den afdelning, dit den hörde, och sedan den derunder utfört sina manövrer på ett tillfredsställande sätt — den lyckades bland annat taga en sqvadron rytteri till fånga — och derefter deltagit i defileringen, afskedades man nära nog på grått papper. Då kåren varit inbjuden att deltaga i den militära öfningen, fann sig mången ganska tillbakasatt af en så snöplig behandling, och nog var man vid det tillfället temligen enig derom, att Göteborgs frivillige aldrig skulle vidare utsätta sig för en sådan öfning. Emellertid ville man då gerna antaga, att mycket berott på ett missförstånd. Det öde, som nu drabbat hufvudstadens kår, bevisar att de frivillige hafva sådana ,missförstånd att påI räkna. — Till landstingsman för Uddevalla lutsågo stadsfullmäktige derstädes sistlidne Mäåndag enhälligt grosshandl. Rob. Ihorburn. vid Uddevalla stadsfullmäktiges sammankomst sistl. Måndag behandlades bl. a. söljande ärender: I inqvarteringsfrågan beslutade fullmäktige, med